Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunala institutionernas utveckling av Henning Karlson - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En kungl. resolution av år 1861 gjorde huvudstadens folkskoleväsen till en
stadens gemensamma angelägenhet under en överstyrelse för Stockholms stads
folkskolor, bestående av representanter för konsistorium, församlingarna m. dl.
Den omständigheten, att församlingarna utom i ecklesiastiska angelägenheter
hade -att fatta beslut även i frågor av rent kommunal karaktär, ledde 1847 till
inrättande av sockenstämmor, där dessa angelägenheter dryftades och val till
olika institutioner företogos. Då församlingarna stannade i olika beslut i frågor,
som angingo hela staden, hänskötos dessa till »sockenstämmonämnden»,
bestående av ombud för de olika församlingarna, vilken nämnd då fick det slutliga
avgörandet och blev av stor betydelse.
x x
Som av ovanstående, kortfattade översikt framgår, företedde Stockholms
kommunalförvaltning vid tiden för stadsfullmäktigeinstitutionens tillkomst en
bild av. splittring och brist på system, delad som den var på en mångfald
institutioner, vilkas tillkomst bestämts dels av klass- dels av lokala hänsyn,
varpå enheten naturligen blivit lidande. Borgerskapet som ensamt skattdragande
fick, som vi sett, tidigt inflytande på förvaltningen. I den mån övriga klasser
fingo börja bidraga till utgifter för anläggningar av gemensam kommunal
karaktär, måste naturligt nog även de beredas tillfälle att öva inflytande på
kommunalförvaltningen. På samma gång gällde det att tillgodose de lokala
anspråken och tillmäta de olika församlingarna ett lika mått av delaktighet i
förvaltningen. På sockenstämmorna röstades efter klasser, i det i vissa fall
fastighetsägarna röstade för sig och de som erlade bevillning för inkomst av
kapital eller arbete för sig. Kom så härtill, att förvaltningen av de borgerliga
och de kyrkliga ärendena delvis sköttes av samma myndigheter. Kännbart
gjorde sig därför gällande behovet av en enhetlig, beslutande myndighet för
hela staden, lika befogenhet för alla samhällsklasser att delta i
kommunalstyrelsen och dennas fullständiga skiljande från de kyrkliga ärendenas handläggning.
De svårigheter, här ovan påpekats beträffande Stockholm, gjorde sig i föga
mindre grad gällande även såväl beträffande städernas förvaltning i allmänhet
som rörande landsbygdens kommunala förhållanden; Framkallade av
bristfälligheterna i gällande lagstiftning och under påverkan av vid denna tid i
åtskilliga andra länder genomförda reformer, väcktes vid riksdagen åren 1856—1858
ett flertal mer eller mindre genomgripande förslag till omläggning av den
kommunala självstyrelsen. De resulterade i en skrivelse till regeringen med
begäran om utredning i hithörande ärenden, varefter Kungl. Maj:t år 1859
tillsatte en kommitté, vilken samma år avgav sitt betänkande.
— 4 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
