Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunala institutionernas utveckling av Henning Karlson - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förslag till kommunalförordningar hade av kommittén utarbetats särskilt för
städerna och särskilt för landsbygden, däremot förelåg icke något speciellt
förslag för Stockholm, vilket ju kunnat förväntas, då huvudstaden redan hade sin
egen sockenstämmoförordning och fattigvårdsförordning. Sedan ständerna med
några få jämkningar förklarat sig gilla förslagen, infordrades yttranden över
desamma från, bl. a. magistraten och borgerskapets femtio äldste i Stockholm.
En av nämnda myndigheter 1861 tillsatt kommitté, bestående av borgmästaren
J. F. Eklund, rådman J. E. Uppling, byråchefen L. J. Lovén, grosshandlare F.
Schartau; redaktören Aug. Sohlman och bryggaren J. Edv. Boman, avgav den
7 oktober s. å. sitt yttrande. Kommitterade hade utarbetat ett särskilt förslag
till kommunalförordning enbart för Stockholm, då de i flera betydande punkter
icke kunde biträda det av den kungliga kommittén uppgjorda. Under det att
denna t. ex. formellt bibehållit magistraten som förvaltande myndighet, ansågo
stadens kommitterade, att stadsfullmäktige själva eller genom av dem utsedda
delegationer borde besörja verkställigheten av sina beslut och förvaltningen av
dem anförtrodda tillgångar och magistraten sålunda ägna sig huvudsakligen åt
sin dömande myndighet. Vid magistratens sida hade i förslaget ställts en
rådgivande församling, stadsnämnden, denna myndighet funno stadens
kommitterade böra ersättas med ett »stadsfullmäktiges beredningsutskott».
Sedan det uppgjorda förslaget granskats av vederbörande myndigheter,
utfärdade Kungl. Maj:t, inom vilkens administrativa lagstiftningsrätt
kommunallagstiftningen då ännu ansågs falla, den 23 maj 1862 en förordning om
kommunalstyrelse i Stockholm. F örordningarna för rikets övriga städer, för landsbygden
ävensom förordning om landsting hade redan tidigare utfärdats.
Genom kommunalförordningen borttogos, åtminstone delvis, de brister och
ojämnheter i förvaltningen, som ovan framhållits. De kyrkliga ärendenas
behandling avskildes i det stora hela från behandlingen av de kommunala; en
författning reglerande de förras tillkom år 1863 genom förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm. Alldeles fullständig var
skilsmässan dock ej, i det folkskoleärenden fortfarande intogo en mellanställning.
Avgörandet av kommunens allmänna angelägenheter lades nu hos en för hela
staden gemensam korporation, stadsfullmäktige, valda av medborgarna utan
avseende å klasser, och med rätt att besluta i alla kommunens gemensamma
angelägenheter. Besluten skola dock i regel underställas överståthållareämbetet
och i vissa fall regeringen. Med verkställigheten av besluten eller med
förvaltningen äga fullmäktige däremot icke befatta sig, utan sker denna genom
av fullmäktige utsedda nämnder, med av Kungl. Maj:t fastställda instruktioner.
Ärendenas förberedande behandling tillkommer ett beredningsutskott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
