Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunala institutionernas utveckling av Henning Karlson - Statsmaktens inflytande på kommunalförvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ny befälsgrad, inspektionskonstapel. Till centralavdelningen hör också den år .
1884 inrättade ridande polisen. För att bringa polisstyrelsens order till
avdelningarnas kännedom, för att införskaffa handlingar och upplysningar i
administrativa mål, hålla undersökningar i fattigvårdsmål, verkställa kallelser
och hämtningsbeslut i vissa fall m. m. tillkom år 1885 en särskild
ordonnansavdelning. År 1913 räknar polisen icke mindre än 16 kommissarier, en
föreståndare för prostitutionsavdelningen, 62 överkonstaplar, 37 inspektionskonstaplar,
56 detektivkonstaplar, 575 poliskonstaplar och trenne kvinnliga biträden
(»polissystrar»). Poliskårens styrka har således under den gångna femtioårsperioden
mer än fördubblats och kostnaderna, för år 1913 beräknade till 2,535,680 kr.,
mer än tiodubblats. År 1907 övertog staden polisens pensionering, som tidigare
bestritts ur »polispersonalens pensionsinrättning» År 1912 genomfördes en
reglering av polismännens löner. För polisverkets räkning har å Kungsholmen
uppförts ett polishus, som 1912 tagits fullständigt i bruk (se vidare nedan).
Under överståthållareämbetetet sorterar också stadens fångvård. Enligt
gällande bestämmelser av år 1816 är staden skyldig underhålla personer, som
häktats för brott, så länge de stå under rannsakning vid domstol härstädes.
Därjämte äger, med stadsfullmäktiges medgivande, i stadens fängelse i stor
utsträckning verkställighet av straff rum (»bötesförvandlingsfångar»). År 1911 har
tagits i anspråk ett nytt rannsakningsfängelse å Kungsholmen.
Uppbörden av kommunalutskylderna skedde tidigare genom en särskild
avdelning av magistraten, det s. k. handels- och ekonomikollegiet, under eget
ansvar för uppbördsmedlen, men under kontroll av överståthällareämbetet. Sedan
emellertid de nya brand- och byggnadsstadgorna fråntagit handels- och
ekonomikollegiet större delen äv dess verksamhetsområde och kollegiet på
stadsfullmäktiges framställning indragits, överflyttades bestyret med uppbörden helt och
hållet på överståthållareämbetet fr. o. m. år 1881. Uppbörden skedde genom
sju uppbördskommissarier, som avlönades dels med fast lön dels med provision.
Indrivningen av de resterande beloppen, som tidigare skett genom
uppbördskommissarierna, överläts 1879 på andre stadsfogden, som emellertid hade en mängd
andra indrivningar att ombesörja. Till sitt biträde hade denne utmätningsmän
samt fr. o. m. 1891 även en biträdande stadsfogde. Dessa tjänstemäns befogenhet
sträckte sig emellertid icke längre än till utmätning. År 1889 förordnade
därför drätselnämnden en person att fullfölja indrivningen av kommunalutskylder
genom vederbörandes försättande i konkurs. Svårigheten för
uppbördskommissarierna såväl som stadsfogdarne att medhinna arbetet och därav föranlett
anställande i största utsträckning av tillfälliga biträden gjorde reformer av
uppbördsväsendet önskvärda. I början av 1890-talet kom också denna fråga på
dagordningen, och en följd av olika förslag framkommo. I avvaktan på
full
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
