Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunala institutionernas utveckling av Henning Karlson - Nämnder och styrelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sionen samt brandvaktskasseadministrationen). Zredje avdelningen slutligen
ombesörjde ärenden rörande gatuläggning, lyshållning och vattenledning (således
ärenden, som tidigare behandlats av gatuläggnings- och lyshållningsstyrelsen
samt vattenledningsdirektionen). Ordförande såväl i nämnden som dess
avdelningar var överståthållaren, vice ordförande utsågs av nämnden och de olika
avdelningarne var för sig. Alla framställningar från avdelningarna till
stadsfullmäktige eller annan myndighet måste gå genom nämnden. Den I april
1864 hade drätselnämnden sitt första sammanträde och den 6 i samma månad
konstituerade sig första och tredje avdelningarna, den andra åter först den 3
augusti 1868. Skälet varför denna avdelning så sent började sin verksamhet
var det, att utgifterna för inkvartering, brandvakts- och båtsmanshåll tidigare
ålegat blott vissa klasser av stadens innevånare men nu skulle i lika grad
övertagas av kommunens alla medlemmar; den egendom dessa klasser ägt för
utgörande av nämnda besvär skulle övertagas av staden mot ersättning.
Vederbörligen träffade avtal mellan burskapsägande borgerskapet, idkare av borgerlig
rörelse och fastighetsägare å ena sidan och stadens övriga innevånare å den
andra rörande likställighet i kommunala rättigheter och skyldigheter fastställdes
1865 och 1868 av Kungl. Maj:t.
Det visade sig snart, att det nyskapade organet för drätselärenden icke
fungerade till belåtenhet. Den av historiska traditioner betingade uppdelningen av
ärendena visade sig olämplig. Under det att första avdelningen var överhopad
av arbete, hade den andra föga betydande arbetsuppgifter. I en och samma
avdelning voro sammanförda frågor av så pass olikartad natur som finans- och
byggnadsfrågor, vilket naturligen medförde svårigheter, att bland ledamöterna
finna tillräcklig sakkunskap för båda dessa viktiga grenar av förvaltningen.
Byggnadsfrågor av olika slag voro delade på olika avdelningar, en fördelning
som visade sig olämplig. Formerna för nämndens arbete voro tungrodda. De
olika avdelningarne arbetade utan kontakt med varandra, till en början med
- egna sekreterare och kanslier, och samarbete med andra stadens myndigheter
måste gå genom nämnden in pleno, vilken saknade en mot sitt stora
medlemsantal svarande uppgift.
En -år 1875 väckt motion om vissa ändringar i beredningsutskottets och
drätselnämndens verksamhet föranledde stadsfullmäktige att tillsätta en
kommitté för att undersöka, om, och i så fall vilka, ändringar i de för stadens
kommunalförvaltning gällande bestämmelser vore av behovet påkallade. Det
av dessa kommitterade avgivna förslaget vann icke drätselnämndens gillande,
utan tillsatte denna nämnd delegerade för uppgörande av förslag i frågan.
Ärendet kom år 1881 inför stadsfullmäktige, som därvid beslöto en
genomgripande revision av hela förvaltningen. En ny fördelning av ärendena mellan
da G I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
