Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunala institutionernas utveckling av Henning Karlson - Nämnder och styrelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jören). I det stora hela angav instruktionen stadsingenjörens verksamhetsområde
sådant det i praxis utbildat sig.
För de arbeten stadsingenjören verkställde för ” allmänhetens räkhing ägde
han uppbära ersättning efter av Kungl. Maj:t fastställd taxa. På framställning
av stadsfullmäktige medgav emellertid Kungl. Maj:t år 1896, att staden mot
bestridande av alla kostnader för stadsingeniörskontoret finge uppbära dessa
avgifter. I följd därav uppgjordes år 1898 en ny instruktion för kontoret, som
då i sin helhet uppfördes å stadens stat. Kontoret åligger att utfärda
tomtkartor för lagfart och styckning eller sammanslagning av tomter, ombesörja
utstaknings- och kontrollutstakningsförrättningar vid nybyggnad, verkställa
gatuutstakningar, å översiktskarta över Stockholm införa alla förändringar i
stadsplanen, tomters styckning och adressnumrering, lämna kopior av i kontoret
befintliga kartor, avgiva yttrande över ifrågasatta stadsplaneändringar, köp och
försäljning av mark för stadens räkning etc.
Efter avslutande av arbetena med stadens triangelmätande har av särskilda
kommitterade utarbetats ett förslag till omorganisation av stadsingeniörskontoret,
vilket förslag ännu icke varit föremål för beslut av stadsfullmäktige.
Strax efter drätselnämndens upprättande fick dess första avdelning från
handels- och ekonomikollegiet mottaga ett stadsplaneförslag. För att granska
detsamma tillsattes särskilda kommitterade, som den 20 december 1866 avgäåvo ett
särdeles märkligt förslag. Detta betänkande, vars egentliga upphovsman var
justitierådet Albert Lindhagen, var brett anlagt. Utgående från att stadens
folkmängd på 25 år skulle fördubblas (i själfva verket skedde så ungefärligen), var det
avsett att dra upp konturen för flera generationers Stockholm. Där voro
upptagna hamnområden på 2 mils utsträckning, en aveny med fyrdubbla trädrader
från Kungsholmen till Brunnsviken och sedan öster- och västerut bildande
stadsgränsen till Mälaren och Saltsjön och kring Söder en liknande allégördel;
Sveavägen var nerdragen till Gustav Adolfs torg. Det är förklarligt att så
omfattande projekt, som därtill onekligen togo föga hänsyn till terrängen, skulle
möta mycket motstånd. I mångt och mycket hava de dock blivit rättesnöret
för det nya Stockholm.
Åren 1876—79 fastställdes stadsplänen för. Östermalm och Norrmalm och
följande år för Södermalm och Kungsholmen samt 1899 för Djurgårdsstaden.
Ändringar i och tillägg till dessa grundplaner hava naturligen gjorts under
årens lopp. Nya områden hava lagts till de ursprungliga planerna och enstaka
gator hava vidgats eller förlängts, så har successivt beslut fattats om neddragande
av Sveavägen till Gustav Adolfs torg (jämför ovan) och Kungsgatan till Stureplan.
För åstadkommande av en allmän revision av stadsplanen för det nuvarande
stadsområdet, i avsikt göra dess genomförande mindre dyrbart, har efter
stads
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
