Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunala institutionernas utveckling av Henning Karlson - Nämnder och styrelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämnd. Stadgan, som för riket i allmänhet började tillämpas med 1875 års
ingång, blev icke i sin helhet samtidigt gällande för Stockholm, enär
bestämmelserna om hälsovårdsnämnd där t. v. icke skulle tillämpas. Sedan genom
ändring i kommunalförordningen sundhetsnämnden i och med 1877 års utgång
” upphört, blev stadgan i sin helhet tillämplig även i Stockholm från ingången
av år 1878. Hälsovårdsnämnden, som då övertog sundhetsnämndens bestyr, är
således ingen kommunal nämnd i egentlig mening, utan en på grundvalen av
en för hela riket gällande författning tillkommen myndighet, till vilken den
kommunala representationen fått valrätt. Stadsfullmäktige utse nämligen fyra
ledamöter (jämte lika många suppleanter). Av de övriga utser magistraten en,
varjämte polismästaren och förste stadsläkaren äro självskrivna.
Hälsovårdsnämndens verksamhetsområde omfattar såväl hälso- som sjukvård. Befattningen
med hälsovården tillkommer, som sagt, nämnden enligt hälsovårds- och
epidemistadgorna, dess befattning med sjukvården åter vilar på ett beslut av
stadsfullmäktige år 1877, varigenom dessa begagnade sig av den i
hälsovårdsstadgan medgivna rätten att uppdraga bestyret med sjukvården åt existerande
hälsovårdsnämnd i stället för att tillskapa en ny myndighet. Som
sjukvårdsmyndighet är således nämnden att betrakta som en kommunal förvaltningsnämnd.
Instruktion för hälsovårdsnämnd tillkommer det i stad med stadsfullmäktige
dessa att antaga; för hälsovårdsnämnden i Stockholm antogs instruktion först
år 1896. En ändring skedde år 1902, rörande sinnessjukvården. I det följande
skall meddelas en kort översikt över hälso- och sjukvårdens utveckling under
såväl sundhets- som hälsovårdsnämndens verksamhet.
De redan vid mitten av 1600-talet befintliga befattningarna som
»stadsmedicus» och »stadskirurg» hade år 1827 ombildats till förste och andre
stadsläkaretjänster. Förste stadsläkaren blev ansvarig för hälsovården i staden under det
att andre stadsläkaren blev rätts- och fängelseläkare. Båda tillsattes ännu efter
1864 års instruktion av Kungl. Maj:t. En ändring häruti skedde år 1881, då
det föreskrevs, att båda läkarne skulle utses av en valnämnd, bestående av
överståthållaren som ordförande, sex ledamöter utsedda för varje gång av
stadsfullmäktige samt hälsovårdsnämndens ledamöter utom förste stadsläkaren.
Fullmakt . skulle utfärdas av överståthållarämbetet. I samband med 1911 års
lönereglering hava dessa bestämmelser ändrats, i det förste stadsläkaren numera enligt
dessa bestämmelser skulle tillsättas på viss tid; en framställning till Kungl.
Maj:t om ändring i 1881 års bestämmelser har med anledning därav 1912 gjorts.
Enligt den år 1881 utfärdade instruktionen åligger det förste stadsläkaren att
ägna sorgfällig uppmärksamhet åt allt, som kan inverka på sundheten och
allmänna hälsotillståndet i staden. Han är chef för hälsopolisen samt skall
bereda och inför hälsovårdsnämnden föredraga alla frågor angående hälsovården.
— 42 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
