Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunala institutionernas utveckling av Henning Karlson - Nämnder och styrelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hem», beläget i Vällinge, Salems socken, öppnat år 1906 och sorterande under
egen styrelse. Det senare hemmet är uteslutande avsett för kvinnor; vården
är å båda kostnadsfri.
Poliklinisk sjukvård ombesörjer staden dels genom egna polikliniker dels
genom att understödja av andra upprättade dylika, såsom Diakonissanstaltens,
Karolinska institutets, ortopediska polikliniken m. fl. År 1869 inrättades sålunda
polikliniker för barnsjukdomar i sjukhuset vid Hornsgatan och för
fruntimmerssjukdomar å Söder, år 1889 vid Maria sjukhus, 1879 och 1906 vid Sabbatsberg
samt . 1888 vid S:t Göran. Sedan år 1886 har staden dessutom en fristående
klinik å Södermalm. Å dessa kliniker lämnas av specialister i öron-,.ögon-,
hals- könssjukdomar etc. kostnadsfri behandling åt medellösa personer.
Överstyrelse för sjukhusen är som ovan nämnts hälsovårdsnämnden.
Omedelbart under nämnden sortera emellertid endast epidemisjukhuset och de anstalter
för sinnessjukvården, för vilka enahanda förvaltning prövas erforderlig; övriga
sjukhus hava särskilda av nämnden för ett år i sänder tillsatta styrelser, åt
vilka den närmaste ledningen är anförtrodd. Själv utfärdar nämnden stadgar
för sjukhusen (de senaste av år 1904), taxor, bestämmelser om mottagningstider,
utspisningsstater etc. samt tillsätta över- och underläkare samt direktörer. Å
sjukhusen mottagas såväl personer tillhörande Stockholm som även (dock
mot högre avgift) personer från annan ort. Den kommunala sjukhusvården,
som från början var »fattigsjukvård» d. v. s. avsedd endast för medellösa och
kostnadsfri, är nu avgiftsfri endast å epidemisjukhuset å allmän sal (vadan
tvungen epidemivård ej medför förlust av politisk rösträtt). Personer, som ej
själva kunna bekosta sin sjukvård, erhålla, om de enligt fattigvårdsförordningen
äro berättigade till understöd, vård å allmänna försörjningsinrättningens sjukhus
(se nedan) och, om de enligt rotemans intyg äro medellösa, fri vård å
kommunens sjukhus. Ungefär ?/3 av de å sjukhusen vårdade åtnjöto 1911 fri vård.
Fri läkarevård utom sjukvårdsinrättningarna har staden av gammalt bekostat
medellösa, i det redan å 1757 anställdes fattigläkare, som dock först 1812
började avlönas av staden. År 1871 utbyttes benämningen fattigläkare mot
distriksläkare. Dessa läkare, som f. n. äro sjutton, skola utan särskild ersättning med
läkarehjälp tillhandagå alla i distriktet boende fattiga sjuka, vilkas medellöshet
blivit behörigen styrkt, utfärda sjukbetyg för dylika personers intagande å
sjukhus etc.
Till beredande av läkarevård i hemmet åt fattiga barnaföderskor uppfördes
1865 å hälsovårdsnämndens stat för första gången ett särskilt anslag. Sedan
år 1885 äro anställda trenne »förlossningsläkare» med skyldighet att var i sitt
distrikt biträda förste stadsläkaren vid tillsynen över barnmorskor samt lämna
erforderlig läkarbehandling i hemmet vid barnsbörd eller missfall, åt medellösa
7—128676 De kommunala instit. utveckl.
— 49 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
