Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunala institutionernas utveckling av Henning Karlson - Nämnder och styrelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
daglig undervisning: fal/es;%alans lägre avdelning, omfattahde terminskurserna
I—12 och folkskolans högre avdelning, omfattande terminskurserna 13—16, de
två högsta kurserna äro dock frivilliga. Dessutom finnas kurser med icke
daglig undervisning, nämligen fortsättningsskolan, som omfattar 2 terminskurser
och är avsedd för barn, som fyllt 12 år och genomgått 12:e kursen samt
erhållit stadigvarande lönearbete och på grund därav befriats från den dagliga
undervisningen samt ersättningsskolan, som omfattar 4 terminskurser och är avsedd
för barn, som fyllt 12 år men icke genomgått 12:e kursen, och på grund av
fattigdom befriats från den dagliga undervisningen. Från år 1905 har dessutom
funnits kjälpklasser för psykiskt efterblivna barn. Intagningen i skolan, som
ursprungligen skedde fyra gånger om året (vid terminernas början och efter
flyttningsdagarna), skedde från 1904 två och numera från 1913 i regel endast
en gång om året.
Utom rent bokliga kunskaper har vid folkskolorna lämnats undervisning i
olika praktiska undervisningsgrenar såsom slöjd, huslig ekonomi,
trädgårdsskötsel etc. Ett anslag till slöjd i samtliga folkskolor gavs första gången år 1876.
Undervisningen, som till en början omfattade träslöjd och bokbinderi men 1883
utsträcktes att omfatta även pappersslöjd och 1884 också metallslöjd, var till
en början frivillig, men blev från 1887 obligatorisk; den meddelas så gott som
uteslutande av folkskolans egna lärare. I kvinnlig slöjd hade undervisning
lämnats redan före överstyrelsens tillkomst; övningarna, som äro obligatoriska,
omfatta sömnad, stoppning, lagning och stickning. i
År 1900 väcktes förslag om inrättande av yrkesskolor. Efter en vidlyftig
utredning av frågan beslöto stadsfullmäktige år 1911 att, närmast efter
mönstret av yrkesskolorna i Miänchen, upprätta yrkesskolor, ställda under
folkskoleöverstyrelsens ledning. Hösten 1912 öppnades en mekanisk verkstadsskola, en
snickareskola och en sömmerskeskola. Undervisningen, som . är kostnadsfri,
meddelas en dag i veckan och omfattar utom yrkesutbildning även meddelande
av kunskaper i modersmålet, räkning, varu- och verktygskännedom, hälso- och
samhällslära m. m. Varje skola har sin styrelse med representanter för
arbetsgivare- och arbetaresammanslutningar i respektive yrken; överstyrelsen utser
ordförande.
I kuslig ekonomi har undervisning medelats sedan år 1889; skolkökens antal
är f. n. nitton. I trädgårdsskötsel meddelas undervisning, såväl teoretisk som
praktisk, den senare i åren 1907 och 1910 anlagda skolträdgårdar (tvenne under
1860-talet anlagda upphörde redan på 1870-talet). I gymnastik hade
undervisning meddelats redan före överstyrelsens tillkomst, i början i. ringa omfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
