Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunala institutionernas utveckling av Henning Karlson - Sammanfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillfälliga arbeten av större betydelse ha även medfört inrättandet av allt flera
förvaltningsnämnder. Dessutom hava till följd av stadganden i allmänna författ-
ningar tillkommit nämnder, helt eller delvis tillsatta av stadsfullmäktige. Sedan
1880-talets början hava sålunda tillkommit: styrelsen över gas- och
elektricitetsverken, kyrkogårdsnämnden, folkskoleöverstyrelsen, styrelsen för
arbetsförmedlingen, styrelsen för statistiska kontoret, triangelmätningsnämnden, slakthus- och
saluhallsstyrelsen, lantegendomsnämnden, hamnstyrelsen, stadshusnämnden,
lönenämnden samt styrelsen för rättshjälpskontoret, som dock ännu icke fått sin
instruktion fastställd av Kungl. Maj:t. Förvaltningssystemet har således under de
senare decennierna väsentligt växt ut på bredden.
Om än till grunddrag och principer densamma, har kommunalförvaltningens
verksamhetsområde sålunda under femtioårsperioden högst ansenligt svällt ut.
Många uppgifter, som kommunalförordningens upphovsmän icke tänkt sig, hava
sedermera fallit på fullmäktiges och nämndernas lott och mycket, som i äldre tider
ansågs tillkomma uteslutande statens eller det privata initiativet, har sedermera
blivit föremål för åtgärder från kommunens sida. Det säger sig självt, att
Stockholm år 1913 med dess 375,000 innevånare kräver en kommunalförvaltning av helt
andra proportioner än Stockholm år 1863 med dess 116,000. Det är naturligen
dock icke enbart till befolkningens mångdubbling man härvidlag har att taga
hänsyn. Ökade hygieniska, estetiska och humanitära anspråk ställas i våra
dagar ju på förvaltningen av hälsovård, fattigvård och på stadsplanens
ordnande, liksom det väsentligt förbättrade undervisningsväsendet fordrar ökad
omsorg och ökade utgifter. Större anspråk ställas också i vår tid ej blott på
staten utan även på kommunen, då det gäller understödjande av socialt arbete
och höjande av folkbildningen, bekämpande av bostadsbrist, arbetslöshet etc.
Som en mätare i stort å det ökade omfånget av kommunalförvaltningens
verksamhet förtjänar påpekas, att stadens budget, som år 1865 balanserade på en
summa av 2,441,553 kr. år 1913 rör sig om icke mindre än 65,715,476, brutto
d. v. s. utan avdrag av likvider mellan stadens egna myndigheter (för närmare
detaljer hänvisas till den statistiska avdelningen).
Att med denna utveckling av det kommunala arbetsområdet förvaltningen
likväl allt fort kunnat besörjas genom oavlönade förtroendemän i
förvaltningsnämnderna visar, hurusom intresset för kommunens angelägenheter städse
bibehållit sig livligt. I den mån förvaltningens omfattning växt och framkallat
ökning i göromålen, har det emellertid visat sig svårare att finna personer med
tid att ägna sig åt dessa oavlönade uppdrag, så mycket mer, som efter de nya
rösträttsbestämmelsernas tillkomst, personer med mindre inkomster och större
svårighet att disponera behövlig tid till ökat antal invalts i
kommunalförvaltningen. Dessa skäl hava också, jämte bristen på tillräckligt samarbete och enhet
— 107 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
