- Project Runeberg -  Minnesskrift vid Stockholms stadsfullmäktiges femtioårsjubileum den 20 april 1913 / Stockholms stads utveckling efter tillkomsten av 1862 års kommunalförordning : historisk-statistisk översikt /
114

Author: Viktor Millqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några statistiska huvudsiffror jämte diagram av Sten S. Leijonhufvud - Allmän översikt av stadssamhällets utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bebyggelsens omfattning åren 1859 och 1912.





Teckenförklaring

Mmnm bebyggelsen år 1859

mmn » Mgsfjögr











Ovanstående skematiska bild (infälld å en karta med nuvarande
stadsplan) av bebyggelsen omkring 1860 och 1912 åskådliggör, åt vilka håll
Stockholm starkast utvecklat sig från den kärna, som fanns för 50 år sedan. I stort
sett har byggnadsverksamheten varit betydligt livligare i stadsdelarna norr
öm Strömmen än i delarna söder därom, :av vilka Staden mellan broarna är
utom räkningen i fråga om utvidgning och Södermalm gått något långsammare
än norröver i utnyttjandet av de resurser i utrymmesväg, som ännu finnas. Mätt
i procentsiffror av antalet hus (1868 »boningshus»), visar det sig, att
Kungsholmen, Norr- och Östermalm år 1868 hade 55.2 2, år 1910 63.4 2, medan talen
för Staden och Södermalm tillsammans voro resp. 44.8 och 36.6 2.

Tyngdpunkten har sålunda mera avgjort förlagts å norra sidan. Mest
obehindrat har bebyggelsen fortgått i väster, där Kungsholmen sedan 1859
mer än tiodubblat sin folkmängd, och i nordväst, där i Birkastaden några av de
senaste åren så gott som hela byggnadsverksamheten i staden koncentrerade
sig; åt båda hållen finnes ännu åtskillig obebyggd areal inom stadens
område. I nordöst och öster har statens mark (Ladugårdsgärdet, Djurgården)
tillsvidare satt en gräns för den intill slutet av förra århundradet synnerligen
hastiga utvecklingen hitåt; i och med den begynnande exploateringen av
Ladugårdsgärdet synes Stockholms starka utvidgningstendens österut ånyo komma
att taga fart. :

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:15:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlmsf50/2/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free