Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några statistiska huvudsiffror jämte diagram av Sten S. Leijonhufvud - Allmän översikt av stadssamhällets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För de särskilda församlingarna inom staden har utvecklingen i detta
hänseende ställt sig synnerligen olika under de senaste 50 åren. ena sidan som
maxima Kungsholmen och Adolf Fredrik (inom ursprungligt område), vilka sett
sitt invånartal stiga till mer än det 8-, resp. 7-faldiga, å andra sidan som minima
Storkyrkan och Klara med en folkminskning av /5 eller mer; övriga församlingar
ha inom de gränser, som gällde vid periodens början, förökat sin folkmängd i
ungefär samma grad som staden i dess helhet. Detta sammanhänger med ett för
Stockholm liksom för större städer i allmänhet typiskt drag, nämligen att de
centrala (merendels de äldsta) delarna av staden alltmera tagas i anspråk för
affärs- och anstaltslokaler, varigenom den bofasta folkmängden i sådana delar blir
stationär eller rentav minskas. Denna »citybildning» daterar sig i Stockholm ung.
från början av 1880-talet och har särskilt gjort sig gällande för Staden mellan
broarna, nedre Klara och nuvarande Jakobs församling, såsom framgår av
nedanstående tablå, där även till jämförelse meddelats siffror rörande de församlingar,
som rönt den starkaste tillväxten:
S Ö Folkmängd. Ökning (+), minskning (—).
Församling: 1880. 1911. Absolut. I 4.
SGV EAE AN so r AGr N VS A SS d e SSA dr Se 13,348 10,860 — — 2,488 — 18.64
FELRSRAL A SNe SeL es S eRE åa SA 19,178 13,071 — 6,107 — 31.84
URTAV : INIATO KYLKOFOLET 075 a sTaM or e N SRN 9,867 5,848 — 47019 40503
Jakob (i nuvarande utsträckning) ... ... 12,773 10,696 — — 2,077 — 16.26
Summa 45,299 34,627 — 10,672 — 23.56
F UDGSHO HIE N Asei sa bR e e F VRr ANr 13, 44,309 + 30,619 + 223.66
Adolf Fredrik (inkl. Gustav Vasa och Matteus) 18,60 70,411 + 57,808 + 310.75
JLGIA Staden: oR nna n Mar e R R SRR R SIS 167,86 AO, 5O0 RR Ord + 106.47
Ett pregnant uttryck för de centrala delarnas starkt minskade ibruktagande
för . bostadsändamål i en storstad är differensen mellan dag- och
nattbefolkningen inom området, så i Londons city resp. 364,000 och. 20,000, det förra talet
sålunda mer än 18 gånger större än det senare. För Stockholms hela
cityområde äro dylika siffror ej tillgängliga, men en undersökning för en begränsad
och extrem del därav, Riddarholmen, visar, att medan den mantalsskrivna
befolkningen där vid sista årsskiftet uppgick till endast 129 personer, är
»dagbefolkningen» (antalet personer som där hava regelbunden sysselsättning) ung. 13
gånger så stor.
Stockholms folktäthet, räknad på det planlagda området, utgjorde 65 inv.
pr hektar år 1860 och 200 år 1910. Ett mera adekvat uttryck för hur tätt bebott
ett samhälle är ger emellertid siffran för folkmängd pr hektar byggnadsmark,
vilken siffra för Stockholm inom nyssnämnda område vid 1910 års slut var 201,
med starka växlingar vid fördelning på smärre områden: maximum 939 i
Karlsviksroten, minimum 37 i Kristinebergsroten, grannrotar å Kungsholmen.
Den relativa folkökningen i Stockholm (—) och dess omgivningar (––) 1860 —1910.
00 05
1 mm:s höjning av kurvan betyder en ökning av 722 $ inom resp. 5-årsperiod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
