Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några statistiska huvudsiffror jämte diagram av Sten S. Leijonhufvud - Allmän översikt av stadssamhällets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dödligheten, i allt, samt epidemi- och lungsotsdödlig- Dödligheten i första levnadsåret
heten 1861 (1875)—1911. 1821—1910.
Döda på 1000 inv DVöda under lår pr 1000
vid å);ifg börjarn levande födda
40 A
;
20
15
å
0
5 :: :-N
3 NIA
4 R & URGS z å
3var d Ses STE LÖdligheten
E ER ER sE E AR SR SEEad SEE
Z S Rrdr a S
EET Olltl_g EEEIESR SN TE IR
1861 . 1165 10 180 BOLEE Na 907 R0 0027 7055 A0 11
Anm. Kurvoma för epidemi-, resp. lungsotsdödligheten åskådliggöra dessas andel i hela
dödligheten, men ge däremot ett ofullkomligare uttryck för intensiteten i sänkningen. —
Epidemidödlig
heten här = dödsfallen i smittkoppor, scharlakansfeber, fläck- och tarmtyfus, rödsot, asiatisk kolera,
difteri och strypsjuka samt 1911 akut barnförlamning (varav förut knappast några fall registrerats).
Dödlighetens minskning relativt från omkr. 1850 är enorm, uttryckt i
10-årsmedeltal pr 1,000 inv. fr. o. m. 1851—060 resp. 41.6, 32.2, 30.3, 22.6, 19.1 och
15.7, nu I4 å 1596.. Efpidemikurvans stadiga nedgång (från 10 Z av det hela
för en mansålder sedan till 2 å 32 nu) ger en vacker bild av hygieniska
framsteg. Från ansenlig höjd falla kurvorna för spädbarnsdödligheten raskt först
fr. o. m. 1880-talet och starkast för de oäkta barnen, där ock mest var att
bota. Stockholm liksom hela Sverige intar i närvarande tid en hedersplats i
fråga om ringa dödlighet, ej minst beträffande spädbarnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
