Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några statistiska huvudsiffror jämte diagram av Sten S. Leijonhufvud - Översikter, direkt belysande kommunala institutioners utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SN
Tus;n- Antalet äv kommunens understödstagare 1872 (1894)—1911.
tal.
30
N T
X y!b rgny
25 E tefer 20 f
N
N h
4 &
N :
£0; Ä ;
NIGA
e 3
X.__xåu 5 v :,_._
GTO lxa RR Juip _I SN
Ä,Swg ”a S Lderstöf es
0e PEa
IR S-4
i
e)qu/ta N 6
R k
70 ,. : *-.l"(
tn G d R -..f?(f. CÅ _J__
: . ()E*
tön s00 tba — S %. ./
’.i.., ...’Q_ .Q/_N,/’— wgg!e
$ /(’Qie/s”ods
3 = Anstälterider tlOdRR A S T
a esr Ne t” 2RT S RES Sa o ha örsn len k (CEESUTI (EET
: S
Utacdkorderade — ...-”
2
SE r e 85 920 95 00 05 10 U
Anm. Diagrammet ger en uppdelning av understödstagarna ur två synpunkter, dels i direkta
och indirekta, dels efter understödssättet. Direkta = personer över 15 år, barn ej vårdade av
föräldrar samt skolbarn vilkas föräldrar ej äro understödda. Indirekta = i hemmet befintliga barn, som
anses få del av understödet åt föräldrarna. Olika redovisningsprinciper omöjliggöra, att för flertalet
kategorier gå längre tillbaka än 1894. — Antalet fattigvårdsanstalter nedan: filialer räknade för sig.
Antalet av samtliga understödstagare varierar betydligt, särskilt. beroende på
de hemunderstödda, såsom kurvornas starkt buktiga linjer utvisa; här influera
tydligen de allmänna ekonomiska förhållandena, särskilt arbetsmarknadens läge,
och under nödår stiger naturligen kurvan i höjden. Räknat på folkmängden,
var hela antalet understödda år 1894: 11.00 926, 1899: 7.74 926 1907: 7.56 2, 1908:
8.46 2 (betecknande en ökning från 1907 av ända till 13 4), 1911: 8.17 2.
De å fattigvårdsanstalter intagna bilda den mera konstanta kontingenten av
understödda, och kurvan därför, som ock grundar sig på mera enhetligt
material, visar ett mycket jämnt förlopp, dock med rätt stark höjning från slutet
av I1890-talet. Denna stegring sammanhänger givetvis med folkökningen, men
är ock ett uttryck för möjligheten till ökad anstaltsvård genom omfattande
nyoch tillbyggnader. År 1860 hade Stockholm inalles 12 fattigvårdsanstalter (inkl.
smärre fattighus för församlingarna) med inalles c:a 2,500 platser. Platsantalet
var 1876 uppe i 3,400, då för 8 anstalter, sedan de särskilda
församlingsfattighusen upphört. Den vidare utvecklingen kan mätas i uppnådda nya tusental
sängplatser: år 1891 4,003 platser i 10 anstalter, år 1900 resp. 5,120 och 15
samt år 1905 -resp. 6,116 och 17; år 1911 tesp. 6,577 och 20.
__136___
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
