Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hurrarop och sjöng: "Fjorton år
tror jag visst att jag var", hvarpå
ett stormande jubel utbröt
beledsagadt af applåder. Långt ut öfver
hopen hördes af sången blott några
klingande drillar dallra genom
luften. Derpå sjöng hon "Ack
Wermeland du sköna", och derefter
utbröt, som ett åskdån en väldig
bifallsstorm. Sedan sångerskan hade
aftackat samlingen och bjudit god
natt, drog hon sig undan, medan
hopen sökte att skingra sig. Plötsligt
hördes från hörnet vid Stallgatan
och Hotellet ett sorl, blandadt med
genomskärande nödrop och
ångestskri, som fylde luften med en
genomisande dödsvind, och i ett nu
såg man de nyss så glada ansigtena
blekne af oro. Dödens svarta
roffogel hade lyft sig ur sitt
underjordiska bo, kretsande öfver hopen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>