Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pepparkaks-Moster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hornsgatan, så är det endast den höga
kyrkogårdsmuren med sina tunga stenportaler som
är raserad och ersatt med en låg granitmur
kring kyrkogården, men annars är allt sig där
likt. Jublande barn, som leka mellan
grafvårdarne, alldeles som på min tid. Ty
kyrkogården var då vår käraste lekplats, och så hade
vi alltid ett godt öga till gamla
»pepparkaks-moster», som hade sin välförsedda »butik»
uppslagen i det nedre porthvalfvet, som ledde
ut till Hornsgatan. Fick man ibland en
sexstyfver af sin mor, så nog var det säkert att
den hamnade hos »pepparkaks-moster», som
hon allmänt kallades af barnen.
Gamla moster var för öfrigt en riktigt rar
gumma, visserligen något röd och väderbiten
i ansiktet, men med ett par goda, vänliga ögon,
som blickade fram under den bredskyggiga,
stora halmhatten. Barnen omsvärmade hennes
lilla stånd och hon såg väl till att hvar och en
fick det som önskades. Men allt som oftast
riktades hennes blickar in mot kyrkogården,
liksom om hon väntade någon, och slutligen
belönades hennes väntan, och då lyste det gamla
ansiktet upp som en sol, då hon blir fri från
moln. Bakom kyrkan framkom en omkring
sju års gosse galopperande, med rosiga kinder,
vackra strålande ögon och det bruna håret
fladdrande för vinden och styrde vägen rakt i
»peppparkaksmosters» famn, under utropet:
»Här är jag, lilla mamma!» Och gumman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
