Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms Tekniska Institut under 20 år. Av Civilingenjör E. Walter Holmstedt - Män i S.T.I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hjärtegoda väsen vann allas våra hjärtan. Landshövding Mortimer Munck af
Rosen-schöld avled den 28 november 1942. Såsom styrelsens ordförande har S.T.I. förmånen
att från och med 1943 räkna undervisningsrådet, förutvarande statsrådet och chefen för
Ecklesiastikdepartementet N. J. F. Almkvist, vars vidsträckta erfarenhet och insikter i
administrativa och pedagogiska frågor är av största värde för S.T.I. i dess betydelsefulla
verksamhet.
Under åren 1924-1926 bestod styrelsen utom friherre Karl Ramel av civ.ing. K. J. A.
Albihn, civ.ing. G. Beckman, mag. J. Reidolfs (till 1925) och civ.ing. E. Wockatz. Fr.
o. m. 1927 ingick i densamma utom ordföranden och rektor, överinspektör G. Moberg,
professor E. Norlin och major E. Lieberath. Efter den sistnämndes död 1937 invaldes i
styrelsen institutets kamrer Stig Danielson.
Efter professor Afzelius bortgång lyckades S.T.I. förvärva professorn vid K. Tekniska
Högskolan Emil Alm såsom inspektor. Med hänsyn till den avsevärda och skiftande
omfattningen av S.T.I:s verksamhet ansågs det vid samma tidpunkt lämpligt att ställa dels
matematikundervisningen och dels den kemiska fackavdelningen under särskild inspektion.
För dessa ändamål ställde sig professor N. V. E. Nordenmark respektive professor Evert
Norlin till förfogande. Under åren 1930-1940 fungerade professor Ivar Malmer som
inspektor för den flygtekniska fackavdelningen. År 1925 började statsinspektör Ragnar
Holmer sina mycket uppskattade föreläsningar i elektrisk lagstiftning. Statsinspektör
Ragnar Holmer fungerade därjämte till sin död 1933 såsom examensvittne inom det
elektrotekniska facket. Under åren 1927-1935 fungerade överstelöjtnant Hemming Olsson i
samma egenskap inom det väg- och vattenbyggnadstekniska facket.
Direktör Yngve Holm efterträdde (1934-1938) statsinspektör Ragnar Holmer och sedan
1940 tjänstgör byråingenjör J. A. Johansson i Kungl. Kommerskollegium såsom Kollegii
kontrollant för den teoretiska utbildningen av elektriska installatörer. Såsom
examensvittnen i vägmästarkurserna ha fungerat överingenjör Nils von Matern och vägingenjör
Folke Torgen. Under åren 1926 till sin död 1937 fungerade major Ebbe Lieberath utom
som ledamot av styrelsen även såsom elevkårens inspektor. Sedan 1938 har major Einar
Råberg upprätthållit sistnämnda funktion.
De lärare som undervisade under det första läsåret 1924—1925 voro, utom jag själv,
civilingenjör K. J. A. Albihn, civilingenjör G. Beckman, ingenjör E. Edlund, civilingenjör
N. Evermark, revisor Lindahl, civilingenjör E. Lindblom, doktor Y. Larson, civilingenjör
W. Lundin, arkitekt H. Mores, magister J. Reidolfs, civilingenjör H. Wernekinck och
civilingenjör E. Wockatz eller sammanlagt 13 st. Av dessa undervisa alltjämt civilingenjör
Beckman, dr. Larson, byrådirektör Lundin och arkitekt Mores vid S.T.I. Civilingenjör
Beckman och särskilt civilingenjör Lundin ha dock på grund av sina ordinarie
arbetsplikter väsentligt måst inskränka undervisningstiden. Ingenjör Edlund avled 1926 och
civilingenjör Albihn 1931. Civilingenjör Evermark är sedan 1939 rektor vid yrkesskolan
i Lund, revisor Lindahl, civilingenjör Lindblom och magister Reidolfs slutade sin
verksamhet vid S.T.I. 1925. Civilingenjör Wernekinck och civilingenjör Wockatz förlade 1928
verksamheten till resp. Västerås och Göteborg.
Under 1925 inträdde civilingenjör Bengt Björkman, den uppburne bro- och
järnbygg-nadsläraren, professor Oscar Kähr och arkitekt Henning Möller i S.T.I:s lärarekår. De
båda förstnämnda äro döda, men arkitekt Möller upprätthåller alltjämt kontakten med
S.T.I. 1926 öppnades den kemiska fackavdelningen vid S.T.I. och därmed bands
civilingenjör fil. dr Bertil Groth till dess verksamhet. Till civilingenjör Groth sällade sig
snart en ung lovande kemist med stora vyer. Hans namn, Arne Gunnelius, har så småning-
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
