Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms Tekniska Institut under 20 år. Av Civilingenjör E. Walter Holmstedt - Ingenjörstiteln - S.T.I-utbildning. Fackavdelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
holm och Göteborg, vilka i avgångsbetygen meddela sina examinander titeln civilingenjör,
finnes i Sverige ingen statlig eller privat teknisk läroanstalt, som innehar något
bemyndigande att i avgångsbetygen meddela att examinanderna avlagt ingenjörsexamen. Enligt
gällande språkbruk användes emellertid uttryck såsom ingenjörsbetyg, ingenjörsexamen,
ingenjörsutbildning m. fi. i samband med en relativt omfattande, exempelvis 2- à 3-årig,
teknisk utbildning här i landet.
Då Stockholms Tekniska Institut är en läroanstalt för ingenjörsutbildning med dylik
utbildningstid, och då de från institutet utexaminerade eleverna i sin yrkesutövning
benämnas ingenjörer, användes i överensstämmelse härmed och i förkortande syfte
motsvarande och liknande uttryck vid beskrivning av S.T.I:s verksamhet och kursplaner.
Däremot förekommer det icke och har aldrig förekommit, att examinanderna från S.T.I.
i avgångsbetygen förklarats för ingenjörer eller meddelats ingenjörsexamen. Denna
uppfattning av ingenjörstiteln finner jag förnuftig och riktig för att icke säga oangriplig,
och jag tror mig veta att den delas bl. a. av styrelsen för Ingenjörsföreningen S.T.I.
T.L.I:s medlemmar ha praktiskt och juridiskt sett lika liten eller lika stor rätt till titeln
som andra skolors elever. Ingen person, som innehar en relativt omfattande teknisk
utbildning och utövar någon art av ingenjörsmässig verksamhet kan förmenas rätten att
kalla sig ingenjör.
S.T.I -ut bildning. Fackavdelningar
Det har i dagarna offentligt uttalats, att den tekniska utbildningen har svårt att följa
med sin tid. Även nyutexaminerade teknici stå ofta främmande för tekniska nyheter,
påstås det, och det har uttalats önskvärdheten av påbyggnadskurser för ingenjörer.
Spörsmålet är inte nytt, det har väckts till liv många gånger under de sista trettio åren. I själva
verket är det så, att den tekniska undervisningen knappast kan vara fullt à jour med den
tekniska forskningens längst framskjutna frontlinjer. Det tar en tid, ett eller flera år,
innan en uppfinning eller ett forskningsresultat omsatts i fabriksdrift, och det tar ännu
en tid innan beskrivningen på en ny industri eller ett nytt tekniskt förfarande kan inpassas
i en teknisk skolas undervisning, som dock skall vara ett koncentrat av den tekniska
verkligheten. Härför fordras lärarekrafter, litteratur, kompendier, i många fall
laboratorieutrustning, ändring av kursplaner och schema, ekonomiska dispositioner m. m. Detta
kräver sin tid. Det pågående världskriget har framdrivit en feberaktig teknisk utveckling.
Otaliga forskare, vetenskapsmän och laboratorier söka nya metoder och material.
Samtidigt hemlighålla de stridande parterna omsorgsfullt de nya rönen. Det finns därför
åtskilliga områden, inom vilka ganska få i vårt land äro väl orienterade, exempelvis den
moderna flygindustrien, nya förfaranden vid metallbearbetning och metallöverdragning,
legeringar, konstmassor m. m. Man får då ej förundra sig över att den tekniska
undervisningen just nu har svårt att hålla kontakten med det tekniska pionjärarbetet. Så mycket
mer ansvarsfull och omfattande blir de tekniska undervisningsanstalternas uppgift efter
fredsslutet. Sannolikt skall det visa sig’ att världskriget inom tekniken åstadkommit något av
en revolution. Det kommer då an på den tekniska undervisningens målsmän att
systematisera mängden av nya uppfinningar, forskningsresultat och tillvägagångssätt, att
frambringa litteratur, kompendier, åskådningsmaterial och att ställa de tekniska resultat, som
drivits fram av det allhärjande kriget, i fredens och framåtskridandets tjänst.
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
