Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upphovet till stjärndyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KAP. I.
Upphovet till stjärndyrkan.
Astronomien intar bland naturvetenskaperna en ganska
säregen ställning. Medan fysiken, kemien och de
biologiska vetenskaperna ligga till grund för vår tids
utomordentligt starkt utvecklade materiella kultur, har
astronomien enligt de flesta människors mening mycket liten
praktisk betydelse. Vad kunna vi väl hava för nytta
av, om vi veta, om en stjärna ligger hundra eller tusen
biljoner mil från solen, eller om vi känna huru
himlakropparna utvecklat sig under år-biljonernas lopp? Dock
har astronomien icke varit så gagnlös, som man
vanligen föreställer sig och är det ej heller i denna, stund.
Denna vetenskap har ännu den största betydelse för det
borgerliga livet genom tidsbestämningen och, före
kompassens införande för väderstreckens bestämmande, även
för sjöfarten, som ju alltjämt begagnar sig av astronomien
för geografisk ortsbestämning på öppna havet. De för
dessa iakttagelser nödiga mätningarna äro emellertid av
så enkel art, att de knappast anses tillhöra den
egentliga astronomiska vetenskapen utan fastmer de tillämpade
vetenskaperna. De ha ingått i det dagliga livet,
likasom bestämningen av en kropps vikt inom
handelsvärlden, vilken ju, oaktat den förutsätter användningen
av ett fysiskt instrument, nämligen vågen, knappast anses
såsom fallande inom den fysiska vetenskapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
