Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upphovet till stjärndyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
voro också avsedda till avläsande av människors
framtidsöden och för bestämmande av huruvida en viss
tidpunkt var gynnsam för ett företags börjande. I alla
händelser skaffade de den härskande prästkasten stora
inkomster och makt över sinnena. Till något försök att
giva en fysisk förklaring över himlakropparnas natur synas
de icke ha förmått höja sig. Troligen ansågs det också
farligt. Stjärnorna voro gudomliga väsen som bestodo
av en renare och finare materia an den jordiska. Det
vore ej osannolikt att gudarna skulle hämnas på den
förmätne, som skulle våga att intränga i deras
hemligheter och sätta sig till doms över deras egenheter.
Lyckligtvis fanns i Grekland en annan filosofisk
riktning än den scholastiska och platonsk-aristoteliska. Men
denna var huvudsakligen företrädd i Syd-Italien, på
Sicilien och sedermera i Alexandria. Redan pytagoräerna
hade gjort betydande framsteg i tolkningen av
stjärnornas gåtor. Den högsta punkten nåddes av
Aristarchos från Samos, som levde i Alexandria för omkring
2100 år sedan. Han uppställde 1700 år före
Kopernikus det heliocentriska systemet. Man säger ofta att
hans arbete ej tjänade till mycket, då Kopernikus i alla
fall nödgats göra om detsamma. Man glömmer därvid
att Kopernikus själv anför de filosofer från antiken, som
uttalat åsikter, vilka överensstämma med det
heliocentriska systemet, och direkt uttalar, att då så framstående
auktoriteter kunde anföras för hans åsikter, så hade han
också djärvts att framställa dem. Kopernikus vågade ej
heller att fullkomligt bryta med det härskande
ptolemäiska systemet, utan var nog inkonsekvent att behålla
en del därav för beräknande av planeternas rörelser.
Vi ha under den nyaste tiden gått vidare på den
av pytagoräerna och Aristarch samt Kopernikus och
Galilei inslagna vägen och i hög grad fullkomnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
