Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenångans klimatiska betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligt mycket starkare an djurvärlden. De täta molnen
kunde vid deras fördunstning i de övre skikten upptaga
betydliga värmemängder i ekvatorialtrakterna för att
sedan lämna vattenångan att föras av de häftiga över
molnen försiggående luftströmmarna och därpå avgiva
sitt värme på kallare trakter, där nya moln bildades.
Den värmetransport, som nu huvudsakligen besörjes av
havsströmmarna, vilka exempelvis skänka Norges kuster
och för övrigt hela västra Europa dess utomordentligt
milda och för livet och kulturen gynnsamma klimat,
ägde då rum genom fuktiga luftströmmar. Dessa röra
sig betydligt hastigare och jämnare än havsströmmarna,
de hejdas icke eller avböjas genom kuster och öar, och
till följd därav blev temperaturfördelningen så
utomordentligt likformig och klimatet överallt av maritim karaktär.
Även nu råder på omkring 10,000 meters höjd en dylik
utjämning av temperaturen i den så kallade stratosfären,
men denna har en mycket låg temperatur, omkring —6o°
C. och för därför ej någon nämnvärd mängd av
vattenånga och ger sålunda ej heller anledning till någon
bildning av moln. De värmemängder, som föras omkring
i dessa högre luftskikt äro följaktligen alldeles otillräckliga
att påverka de nedanför liggande luftmassorna, vilkas
temperatur nästan uteslutande bestämmes av markens
upphettning genom solstrålningen, där icke
havsströmmar utjämna skillnaderna, såsom exempelvis är fallet
på de nästan fullkomligt vattentäckta, söder om 30
grader sydlig bredd, belägna delarna av södra halvklotet.
Naturligtvis fanns även under stenkolsperioden, då dessa
förhållanden voro starkast utpräglade, en skillnad mellan
pol och ekvator, men den var mycket ringa, kanske ett
tiotal grader. Den huvudsakliga kolbildningen
försiggick otvivelaktigt i de trakter där klimatet var mest
likformigt hela året.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
