Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Himlakropparnas atmosfärer och deras fysik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mars i betraktande, kan man lätt efter en av Stokes
given formel beräkna att en stoftpartikel där bör sjunka
2,3 gånger långsammare än på jorden. Då nu så få
partiklar sväva i Mars luft oaktat en svag dimma där
ofta förekommer, infinner sig självmant den
föreställningen att denna luft måste vara ytterst tunn, så att
vindstötarna endast äga ringa förmåga att virvla upp
stoftet från marken. Lowell har uppskattat lufttrycket
vid marken på Mars till omkring 64 millimeter, Proctor
till omkring det dubbla. Det synes vara grund att
antaga att även det förstnämnda värdet är för högt; båda
två äro de synnerligen osäkra. Antar man Lowells siffra,
kommer man till den slutsatsen, att över varje
kvadratmeter på Mars vilar en luftpelare, vars massa endast är
omkring en femtedel mot den luftmassa som är lagrad
över varje kvadratmeter av jordens havsyta.
De täta molnmassor, som sväva i Venus’ atmosfär,
ha redan länge sedan lett till det antagandet att denna
skulle vara betydligt mäktigare än jordens. Därtill har
också sagda atmosfärs starka ljusbrytning bidragit. Då
Venus synes i närheten av solskivan, framstår den mörka
planeten omgiven av en ljusring (se fig. 11). Man är
likväl ense om att för denna företeelses framträdande det
ej fordras någon tätare luftmassa än den i jordens
atmosfär befintliga. Man bör dock härvid erinra sig att
den luftmassa vi på detta sätt iakttaga ligger ovan
molnen i Venus’ atmosfär. Vidare ha vi anledning antaga
att dessa moln på grund av den höga temperaturen gå
synnerligen högt, så att de troligen på så stor höjd,
som där de högsta cirri ligga i vår jords atmosfär, bilda ett
ogenomträngligt molntäcke. Om dessa våra förutsättningar
äro riktiga, så åvägabringas den omtalade ljus-effekten
av endast en fjärdedel av Venus’ luftmassa. Vi hava
således all anledning att antaga att lufthöljet på Venus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
