Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Himlakropparnas atmosfärer och deras fysik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämligen att temperaturen sjunker med stigande höjd.
Då nämligen en gas-massa lyftes upp i höjden, minskas
det omgivande trycket, och gasen sväller ut, varvid den
avkyles. Det är ju välbekant, att en gas uppvärmes
då den (hastigt) pressas ihop, vilken egenskap förr
användes i det så kallade pneumatiska eld-donet för att
tända eld i fnöske. Därav är klart att en gas bör
avkylas om den utvidgas. Om nu omröringen i luften
vore ytterst häftig skulle temperaturen sjunka med
mycket nära tio grader för varje kilometer, man stege i
höjden. Stode åter luften alldeles stilla (i vertikal led), skulle
temperaturen fullkomligt utjämnas det vill säga icke
avtaga med stigande höjd. Mellan dessa båda ytterligheter
ligger verkligheten, i det temperaturen i fria luften sjunker
med omkring 5 till 8 grader för en kilometers stigning,
såsom man iakttagit vid ballongfärder.
Detta gäller för den så kallade troposfären —
»omröringskretsen». En av nyare tidens märkligaste upptäckter, av
Teisserenc de Bort och Assmann, är att detta
temperaturavtagande ej sträcker sig, såsom man förr trodde, hur
högt som hälst, utan endast till en viss höjd — i
mellersta Europa omkring 11 km., i Lappland omkring 7
km., vid ekvatorn omkring 15 kilometer — varefter
temperaturen håller sig oförändrad längre upp. Det
egendomliga inträffar nu, att temperaturen i detta lager, som
kallas stratosfären — »skiktkretsen» — är lägst över
ekvatorn, på grund av dess stora höjd där, och högst över
de polära trakterna, där stratosfären sträcker sig ganska
djupt ned. Stratosfären har fått detta namn emedan
den så att säga utgöres av med jordytan nära parallella
skikt, som röra sig i horisontel led, medan vertikala
rörelser i densamma icke förekomma. Vinden i dessa
skikt har en starkt västlig riktning (d. v. s. vinden är
östanvind) och denna ökas allt mer ju högre skiktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
