Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atmosfärens kemi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förekomma uti vulkangaserna och lösas av vattnet samt
deltaga i vittringsprocesser. Kolsyran och klorvätet
bilda karbonat och klorider, av vilka de förra utskiljas
ur havsvattnet av havets skaldjur, stundom även av
växter, för att sedan ingå i de sedimentära lagren,
medan däremot kloriderna äro lättlösliga och stannat i
havsvattnet, till största delen i form av klornatrium.
Vätesvavlan som troligen härstammar från svaveljärn
och syror i magman har ingått i de talrika svårlösliga
svavelmetaller, som finnas i jorden. Delvis har den
också liksom svavelsyrligheten syrsatts till svavelsyra,
som deltagit i förvittringsprocessen och bildat sulfat,
såsom gips, vilket avsatts i de sedimentära bergarterna.
Geologerna ansågo förr, att jorden småningom
avkylts. Denna åsikt hade dock en svårighet att kämpa
med, nämligen förekomsten av kalla perioder, istider,
som avlösts av varmare tider. Till en början sökte man
med Croll komma ur denna svårighet genom antagande
av att en istid på norra halvklotet motsvarats av en varm
tid på det södra och tvärtom. Medeltemperaturen på
hela jordytan kunde då möjligen ha ständigt avtagit,
oaktat på de båda halvkloten svajningar i värmegraden
förekommit. Detta uttydningssätt har likväl visat sig
ohållbart, i det att istiden även satt spår inom
tropikerna i ekvatorns närhet, såsom på Kilimandjaro, i
Nya Guinea och så vidare. Man är nu nästan ense om,
att den senaste stora istiden var utmärkt av en
temperatursänkning av mellan 4 och 5° C. under den nuvarande
över hela jordytan. Denna temperaturbestämning har
utförts genom att uppmäta höjdskillnaden mellan
glaciärernas nuvarande ändpunkter och de lägsta punkter på
vilka de genom sin avslipande förmåga satt tydliga spår.
Nedisningen av norra Europa, nordöstra Amerika,
Sydamerika, längs Chiles kust och i Argentina, samt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
