Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atmosfärens kemi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mens olika styrka under olika perioder. En jämvikt
ägde rum mellan tillförsel och förbrukning av kolsyra,
i det vittringen alltid förlöpte parallellt med luftens
kolsyrehalt. Men utvecklingen kan på det hela taget
endast förlöpa i en riktning, nämligen så att jordens
temperatur slutligen sjunker. Detta måste inträffa, om
också ej på någon annan grund, därför att solens
energiförråd och därmed dess värmestrålning sakta måste
avtaga. Då jordens skorpa tilltar i tjocklek, minskas
kolsyretillförseln. Samtidigt avtar också växtligheten och
därmed syreproduktionen. Även Syrgasen deltager i
förvittringen genom oxidation av järnoxidulföreningar i
bergarternas mineral. Syrgashalten i luften måste därför
också slutligen gå genom ett maximum för att sedan sjunka.
Beräkningar ha gjorts enligt vilka den kolsyra som
finnes i luften skulle förbrukas på några tiotusental år, om
det ej sörjdes för ny tillförsel från jordens inre. Även
vattnet deltager i förvittringsprocessen, i det
vattenhaltiga föreningar bildas, som tilltaga i mängd då
temperaturen sjunker. Då emellertid vattenmängden i
oceanen är ofantligt mycket större (omkring 50,000 gånger)
än kolsyran i luften och i havet, så kommer utan tvivel
kolsyrebristen att först göra sig gällande. Men sedan
kommer också en långsam uttorkning av planeten att
äga rum. Denna påskyndas av den alltjämt fortgående
avkylningen. Därigenom minskas vattenångans mängd
i luften och därmed även nederbörden. Vidare komma,
liksom under istiderna, mäktiga istäcken att utbreda sig
kring polerna och dessa istäcken komma att samla en
stor del av oceanens vatten. Slutligen blir hela
planeten, kanske först efter att ha hyst liv under biljoner år,
en isöken, i vilkens hårda skorpa några sprickor finnas,
genom vilka varma ångor medförande sura dunster stiga
upp och bilda små upptinade fuktiga ställen, som ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
