Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
På en sten satt en gosse om tio—tolf år, blek,
svartögd, — han roade sig med att rita något i
ett litet album.
— En vacker utsigt! yttrade mannen i pläden.
— Ah. ja! sade gossen, seende på den
främmande.
— Yerkligen storartad! fortfor denne. —
Sådana linier i bergskedjan der borta. Det påminner
om golfen vid Neapel.
— Ja, gör det inte?
— Har du varit der, min unge vän?
Gossen rodnade.
— Nej, jag liar aldrig varit utrikes, men i
morgon skall jag fara.
— Din tid kommer väl också. Ämnar du bli
målare?
— Jag vet inte.
— Du får kanske inte för pappa, livasa? #
— Jag har ingen pappa. Farbror säger, att
jag får bli hvad jag vill.
— Naturligtvis! Jag liar hört samma ord,
jag med, men följda af det vanliga tillägget: "nog
gjorde du ändå dina föräldrar en stor glädje, om
du blef, hvad de ville.e Så går det, min gosse.
Och då stoppar du in dina ritningar i en låda
längst ned under strumpor och skjortor, och så
börjar du att läsa på hofrätten och blir en sansad
och välfödd mail i staten. Så har det gått med
mig. Adjö med dig, min gosse.
Den resande ämnade fortsätta sin vandring,
men hejdades af gossens röst.
— Men farbror Bruno är mycket snäll.
— Hvasa? Bruno!
— Ja. Känner ni honom?
— Kompositören?
— Ja visst!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
