Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den store skalden var född i Dalarne; en provins,
som alltid blifvit ansedd för en vagga för män, som
bibehålla spåren af Nordmannakraft och Nordmannavett.
Då Solen en Augustimorgon 1598 uppsteg på horizonten
och Hercules och Lyrans stjernbilder dominerade
synkretsen, föddes Stjernhjelm, den sol, som skulle
införa dagen öfver den svenska Parnassen och som på sin
lyra skulle besjunga Hercules. Svartskärs by i Vika
Socken var hans födelsebyggd. Liksom de flesta, som
på vetenskapens eller konstens områden brutit nya
banor, utgick han från ett lägre stånd i borgerliga samhället
och arbetade sig genom egna, genom ansträngningen
stärkta, krafter upp ur obemärkthet till statens, ärans
och anseendets höjder. Fadren var bergsman och hette
Olof Marquardsson , modren Karin Mathisdotter. Hans
ättefäder hade fordom varit frejdade, högborna och
högtuppsatte män, ehuru ättlingarne genom okända
lyckvexlingar ej kunnat uppehålla sin bördsrätt. Fadren
räknade 200 åriga anor, ty hans stamfader, Nils Olofsson,
säges hafva 1420 beklädt riksrådsembete i Danmark.
Dennes afkomling Olof Olofsson till Hässö var broder
till Biskopen i Vesterås, Otto Svinhufvud. Ätten
kallades Lilje och förde i vapnet en förgylld sexuddig stjerna.
Den unga Georg upptog genast namnet, men vapnet först
på Konungens befallning, när han gjort sig förtjent af
denna ynnestbevisning. Hans högtsträfvande själ såg i
vetenskapernas idkande, hvilka denna tid njöto en
förtjent aktning, äfven en väg till befordran. Dock hade
för ett sådant snille vetenskapen sitt eget behag,
oberoende af alla yttre ändamål. Denna kärlek dref
Stjernhjelms efter vetande rastlöst törstande forskningsanda,
att i vetenskapernas outtömliga källor dricka sig otörstig,
eller, då vetgirighet aldrig släckes utan ständigt ökas, att
rastlöst eftersträfva en bildning, en själsupplysning, hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
