Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom att bege sig till Liffland, utan att utbekomma sitt
arfvode för sista året, som han var medlem af lagcommiteen.
Han måste lyda och flyttade sålunda öfver till sitt älskade 
Vasula. Dock han flyttade ej ensam. Han hade nu
en älskad maka till följeslagarinna på sin landsflygt,
ty under sin visstelse i Stockholm hade han äktat den
förr omtalade Bures dotter, än kallad Cecilia än Elisabeth,
troligen emedan hon hade båda namnen. Delande sin tid
mellan sina tjenstgöromål, sina vetenskapliga forskningar 
och sina barns uppfostran, förlefde han flera lyckliga 
år på sitt gods. Dock äfven detta lugn var ej långvarigt. 
Ryssarne inföllo i Liffland, sedan Christina nedstigit 
ifrån Sveriges thron och hjeltekonungen Carl Gustaf 
sökte upprepa Gustaf Adolfs segerlopp. Stjernhjelms
gods plundrades och brändes 1656. Beröfvad all sin
egendom , måste han med sin nödställda familj bege sig
åter till fäderneslandet. På hemresan led den sjuttiåriga 
gubben skeppsbrott på Ålands haf och beträdde till
det yttersta utblottad stranden af sin älskade fosterjord. Hans
fordna vänner lära icke visat sig särdeles hjelpsamma mot
den nu nödställde mannen. Han måste anropa Carl Gustaf 
om hjelp.
Carl X, som med förtjusning läst Stjernhjelms Hercules, 
kände sig glad att få bevisa den store mannen sin
ynnest. Han utnämnde honom snart till landtdomare i
Drontheim 1658, men då detta land genom freden i 
Roschild återfallit till Danska kronan, måste han begifva
sig derifrån. Återkommen insattes han 1661 såsom krigsråd 
i KrigsCollegium och kallades 1663 af Carl XI,
den femte Konungen, som Han under sin lifstid såg bära 
Sveriges spira, till medlem af reductionscommitteen.
Ehuru Han troligen insåg nyttan och oundvikligheten
häraf för landets välfärd, var det endast med ovilja, som
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
