Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anför Columbus i sin Målro följande anecdoter. ”En gång
frågade RiksCancelleren honom, hvad vin han drack helst,
då svarade han: vinum alienum eller andras vin, hvarpå
RiksC. befallte sin hofmästare, att låta en åm godt
rhenskt vin följa hem med Stjernhjelm, hvilket ock strax
skedde. — En gång sade höghem:te Herre, att det dödde
så mycket folk i staden och att man alltid hörde
klockorna gå. Då svarade Stjernhjelm, som han var
mycket fritalig: Eders HögGrefl. Excellence, om man
skulle ringa i klockorna för hvar gång barn födas, skulle
det vara ingen mindre ringning.” Om den store mannen
såsom familjefader vet man icke annat än godt.
Det är icke som menniska eller embetsman, utan
såsom skald och vetenskapsman som Stjernhjelm har
öfvergått till efterverlden, dock egentligast som skald, ty
när hans vetenskapliga arbeten längesedan, emedan forskningens
framsteg sedan hans tid lemnat hans ståndpunkt
vida bakom sig, till stor del nu mera endast ega historiskt
värde, så behåller hans skaldesång alltid sin skönhet,
ehuru många sångare efter honom i hans fädernesland
öfvat skaldernas konst. Detta är, såsom förr är sagdt,
det stora i all skaldekonst, att en viss dikt bibehåller
sitt värde för alla tider, så framt den har något värde,
emedan skaldekonstens kallelse är den, att i sinnliga
bilder, foster af en alltförsinnligande inbillningskraft,
framställa idéer, hvilka alltid äro slägtets eviga hemgift.
När hvar enskildt sångare tagit med sin lyra till de
dödas land, dör ej sången, ty poesien föddes med den
första menniskan till verlden och går med sista derifrån.
Poesien lefver i det evigt och rent menskliga,
det för alla giltiga, af alla uppfattliga. Samma poetiska
natur- och verldsbetraktelse möter oss hos de
isländska och chinesiska fornskalderna, som hos vår tids
skaldekonungar: Schiller, Göthe, Byron, Tieck o. s. v.
Den enda åtskillnaden bildas af graden af inre lif och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
