Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med sans, ty han ville ej blindt påtruga moderna
ämnen en antik prägel. Han tog saken rigtigt, ty hans
bekantskap med antiken förädlade formen, och lärde honom
att vara åskådlig, hvilket är Stjernhjelms största
förtjenst. Bristen på romantiskt ämne, förlusten af
sagominnen, har hindrat Stjernhjelm ifrån att ge oss ännu
ypperligare dikter. Men äfven en annan anledning har
visat sig deri mindre fördelaktigt verksam.
Denna egna omständighet är den, att skaldekonsten
var för Stjernhjelm en bisak och mera en frukt af
yttre anledningar, än inre. Den stränga vetenskapen
fordrade sin man och det var genom denna som han
ville förvärfva sin odödlighet. Den glada vetenskapen
idkade han endast på äldre år, ty hans första dikt är
ifrån hans 45 år och denna, liksom de flesta af hans
arbeten, är en tillfällighetsdikt för hofvet. Den som ej
stämmer sin lyra ung, fäster knappast sedermera särdeles
vigt vid skaldekonsten, och anlitar den sällan annars
än såsom en tillfällighetsförströelse. Skaldekonsten
fordrar äfven sin man; icke dermed sagdt, att poesien ej trifves
hos embetsmannen eller den lärde, eller såsom vore den
ett handtverk, som hvardagligen skulle drifvas; långt
derifrån! — men vanan vid en poetisk verldsbetraktelse
grundlägges endast i ungdomen; underhålls genom poetiska
studier och sjelfphantiseringar. Sålunda blir dikten
frukten af en inre nödvändighet. Det ges poetiska
naturer, som aldrig eller först sent kommit sig för, emedan
lifvets prosaiska bestyr länge eller alldeles förqväft det
poetiska svärmeriet, och sålunda hafva stora, måhända
de (till sin möjlighet) största skalderna förblifvit stumma,
då andra ofta af helt och hållet yttre gynnande anledningar
blifvit tvungna, så att säga, att handtverksmässigt
uppöfva sin ofta obetydliga förmåga. Till de förta hör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>