Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Om stjerntyderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM STJERNTYDERI. 21
Från de kaldéiske presterne gick denna vetenskap i arf
till Säbéerne, och redan hos dem finna vi planeternas förbindelse
med metallerna, hvilken likaledes fortplantat sig till långt in i
den allra sista tiden. Guld motsvarade solen, silfver månen,
l)ly Saturnus, tenn Jupiter och jern Mars. Och säkerligen har
man häri att söka det första fröet till de alkemististiska
operationerna, som sedermera fingo sådan vigt.
Sålunda fortplantade sig nu från mun till mun l bland de
babyloniska prestkollegierna ett slags astronomisk teologi, och
det är lätt begripligt, att de derigenom efter hand måste vinna
ett betydligt inflytande på allmänna angelägenheter, om ock
presterne sjelfva, såsom Diodorus berättar, ej beklädde någon
offentlig befattning. Denne grek afslutar historien om
kaldé-erne med följande ord: »Vare det nog sagdt, att kaldéerne
voro de skickligaste astrologer i verlden och att de hafva odlat
denna vetenskap med mera omsorg än något annat folk.» 2
Från kaldéerne öfvergick stjernkunskapen och i
sammanhang dermed äfven astrologien till jordens öfriga folk, hvadan
hos de gamle författarne benämningen »kaldéer» är liktydig
1 Maury: »La magie et 1’astrologie» p. 29.
2 Af kaldeernas astronomiska iakttagelser hafva tyvärr endast
obetydligt kommit till oss. Två månförmörkelser hafva dock genom det
äldsta astronomiska arbete man känner, Ptolomeus’ »Almagest», kommit
till vår kunskap och dessa iakttogos i Babylon, den första år 726 och
den andra år 721 f. K. Merkuriusobservationer från år 384 och 383 f. K.
hafva likaledes kommit till oss. Kaldéerne kände redan orsaken till
sol-och månförmörkelser och beräknade dem efter en cykel af 18 år och 11
dagar, efter hvilken period söl, måne och jord återkomma i ungefär
samma läge till hvarandra. I fråga om månförmörkelserna angifvas i
kaldéernes astronomiska tabeller början, medlet och storleken af
förmörkelsen, hvarvid felet i medeltal ej belöper sig till mer än en timmes tid
och l 1/2 sekunds storlek. Deri kaldéiske presten Berosus kände
observationer, som voro 490 år gamla, hvaraf Plinius slöt, att den astronomiska
vetenskapen vore »evig».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
