- Project Runeberg -  Stjernor och menniskor /
171

(1887) [MARC] Author: Rudolf Falb Translator: Johannes Granlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Jordens vandring genom spillrorna af kometen Biela

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

JORDENS VANDRING. 171

redan i februari 1867, och professor cTArrest, direktör för
observatoriet i Köpenhamn, tre dagar senare (således
sjelfständigt) uppvisa ett afgjordt samband mellan kometen Biela och
stjernfallen under de första decemberdagarne; ty läget af denna
komets bana öfverensstämmer ganska nära nied ofvannämnda
radiant.

Så stodo sakerna, när på aftonen den 27 november 1872
bekräftelsen korn från verldsrymden på ett så lysande sätt,
som man knapt hade väntat, i form af ett utomordentligt rikt
meteorregn. På talrika orter i Europa, der väderleken sådant
tillät, syntes nämnda tid en utomordentlig mängd stjernfall.
Det är att beklaga, att just för Wien - der den man hade
sin observationsstation, hvars namn är på det innerligaste
förbundet med detta fenomen - himmelen ej hade någon
miskund, ty här förblef firmamentet molnhöljdt hela aftonen, så
att professor Weiss gick miste om glädjen att med egna ögon
öfvertyga sig om riktigheten af sin nära sex år förut uttalade
åsigt. Medan det i andra fall ofta kan vara angenämt nog
att genom andras iakttagelser finna sina egna teoretiska
åsigter behäftade,’ är här hvarje eventuelt misstag genom
förutfattad mening uteslutet, och den vetenskapliga
tillfredsställelsen förhöjes än ytterligare genom det poetiska behag, ett så
betydligt meteorregn alltid eger.

I Rom räknades 14,000 stjernfall på fem timmar. Der
voro de talrikast klockan half nio, då de uppgingo till 492
på fem minuter. I Breslau visade sig precis samma antal
(»inemot 500 på fem minuter») klockan en qvart öfver sju.
Likaså berättar direktör Bruhns från Leipzig, att mellan
klockan 7 och 9 förekommo nära 100 stjernfall i minuten.
Maxi-miaiitalet torde derför i allmänhet kunna förläggas till klockan
8. P. Denza i Moncalieri iakttog 30,000 på sex och en half
timmar, det var således ett formligt stjernregn. Huru föga
vigt man kan fästa vid vissa enskilda beräkningar af den
allmänna totalmängden, visar ett meddelande af en engelsman i
»Engelska korrespondensen», der en iakttagare »på grund af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:17:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stjernor/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free