Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Jordens vandring genom spillrorna af kometen Biela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
174 JORDENS VANDEIN7G.
Men då återigen de i september af söndrade delarne sjelfva
vandra i ett bredt bälte omkring solen och det rned en
hastighet, som betydligt öfverträffar jordens, så kunde vi ej mer
hinna ifatt dem; de den 27 november fallna delarne måste
derför hafva skiljt sig från komethufvudet redan /öre den 27
november och det på ett afstånd af 220,000 geografiska mil
(i riktning från solen mot jorden). Att detta lösgörande
inträffat först vid detta omlopp är mycket osannolikt derför att
ju redan under föregående århundraden sådana fragment
förefunnits, och om vid hvarje omlopp ett lika stort antal
afsön-drades, så måste ju hela banan varax mycket likforrnigare
beströdd af dem, d. v, s. lika många stjernfall måste hvarje år
förekomma den 27 november, hvilket emellertid ingalunda är
fallet. Med säkerhet veta vi dock, att denna svärm ilar fram ej
långt bakefter det i upplösning stadda komethufvudet, såsom
man ju vet fallet var äfven med kometen 1866 I och den
dit hörande novembers värmen.
Vår åsigt att detta meteorfaM ej kan hafva varit utan
inflytande på den samtidiga allmänna temperaturhöjningen,
vederlades. visserligen skenbart matematiskt i »Schles. Zeitung»
(december 1872). Men dervid hände motståndaren, hvad som
allra minst får hända en matematiker, nämligen den
malheu-ren att ej hafva fattat problemets omfång. Detta problem
innefattar i sin fullständighet följande frågor:
l:o) Huru stort är värmet i den del af verldsrymden, som
intages af en meteorsvärm under, en viss bestämd tid (veckor
eller månader)? En värmeökning är i hvarje fall för handen,
äfven om svärmen ej är lysande. Han belyses ju af solen
och utstrålar åter en del af detta värme.
2:o) Hur stor är den mekaniska effekten af
meteorit-rörelsens omsättning i värme under deras lopp genom
iordatmos-feren?
3:o) Huru stort är förbränningsvärmet, som väl är att
skilja från förutnämnda mekaniska effekt, och hvilket
likaledes höjer temperaturen i meteorens omgifning?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
