Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Kometerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
196
KOMETERNA.
Fig. 24.
Kometen af 1.682 var, såsom Cassini berättar oss, lika
rund och klar som Jupiter, men de teleskopiske kometerna
visa den största likheten med himmelens töckenfläckar.,
hvarför kometsökarne framför allt förser sig med goda
töckenkartor eller tillverka sjelfva sådane. Denna töckenkropp är
så fin, att betydande
förstoringar, genom
isärdragningen, liksom
sönderslita slöjan, d. v. s.
genom utbredning af
det svaga ljuset öfver
en större yta än
ytterligare försvagar
glansen, så att man är
tvungen att i stora tuber
insätta helt svaga
förstoringsglas (okularer).
Så blefvo de sköna
teckningarna öfver Enckes komet uppdragna
af Schwabe år 1838,
visserligen medelst en 6
fots tub, men med
användning af blott 30-faldig förstoring. Det skall derför ej
falla någon astronom in, att när han går ut på kometfångst,
dervid betjena sig af ett stort teleskop; han tager fast mer
ett litet, för ändamålet enkom inrättadt instrument, »kometsökaren,» som, i förhållande till den större glaslinsens
(objektivets) diameter, synes jemförelsevis kort (har en ringa
brännvidd), förstorar blott omkring 10 till 20 gånger, medgifver att
på en gång öfverskåda en vida större yta af himmelen och
besitter alltså äfven en betydligt större ljussamlande kraft.
Enckes komet den 7 december 1828.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
