Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Sammanhang mellan kometer och stjernfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
276 SAMMANHANG MELLAN KOMETER OCH STJERNFALL.
stjernfall visar sig, som förekommer just på detta datum. Det
vill med andra ord säga: jorden träffar under sitt lopp genom
verldsrymden i planetsystemet icke öfverallt dessa kroppar, men
på den plats, dit hon anländer hvarje år den 13 november *,
stöter hon merändels på desamma, följaktligen måste denna
punkt tänkas nästan alltid fyld med stjernfall.
Men då ingen kropp i solsystemet är utan rörelse utan
hvar och en är tvungen att löpa omkring solen, så skola äfven
de stjernfall, hvilka vi till exempel förlidet år träffade i
punkten a (fig, 38) icke längre vara der den 13 november i år, då
vi återkomma till punkten a; men upplefva vi det oaktadt
åter en meteorsvärm här, så bevisar detta att den föregående
svärmen är efterföljd af en annan svärm.
Men denna successiva följd af meteorsvärmar kan tänkas
blott i det fall, att de utgöra en mer eller mindre
sammanhängande kedja, hvilken i punkten a skär jordens bana.
1) En knutartad ntsvällning af denna ring "bildar
novembersvärmen.
Om vi antaga; att berörde stjemfallsring vore lika bred
till hela sin utsträckning, så kunde detta hafva sin grund på
följande sätt.
Jordens bana undergår genom månens och planeternas
förenade inverkan bevisligen en ständig förändring med afseende
på sitt afstånd från solen, såsom detta på ett ungefär är
frani-ställdt i fig. 44. Sålunda kommer det sig, att jorden t. ex. den
13 november befinner sig än i punkten a äii i punkten n,
skillnaden, är visserligen i kosmiskt hänseende obetydlig, ty
linien a-n belöper sig till blott 2,400 geografiska mil. Nu
vore det möjligt, att en tunn likformig ring rör sig just midt
1 Denna plats förblir med hänsyn till kropparne i solsystemet
alltjemt ungefär densamma; men i verldsrymden ila vi alltjemt vidare framåt
utan att någonsin återkomma till samma punkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
