Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Kalendern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
308 KALENDERN.
kretsen sänderfaller i sex lika stora delar, af hvilka hvar och
en sålunda innehåller 60 grader, uppstod gradens
underindelning i 60 minuter, så att radien afskär 3600, d. v. s. tio
gånger 360 minuter af cirkelbågen. Blefve s j ettedelen af cirkelns
omfång tagen såsom ett helt och åter sönderdelad med passaren,
så vore den fortsatta itudelriingen den enklaste. Hvarje
sjettedel, delad midtitu två gånger, gaf fyra delar, hvarigenom alltså
hela omkretsen sörfderföll i 24 delar. Då äfven de kretsar,
som stjernorna skenbart dagligen beskrifva på himmelen,
undergingo samma geometriska behandlig, så uppstod derigenom
dygnets underindelning i 24 timmar, hvilken indelning alltså,
åtminstone i de gamle presternes mysterier, är lika gammal
som cirkelns användning. Till det tredje ursprunget kan man
sluta deraf, att årets noggrannare längd, d. v. s. 365 dagar,
som dock tydligen kunde vara funnen först långt senare, var
bekant minst 3300 år före Kiistus. I den beskrifning, som
den^ grekiske historieskri f våren Diodorus från Sicilien uppkastar
öfver konung Osymandyas’ graf i Thebe (Egypten) förekommer
följande ställe.
»
»När man hade gått genom den uppgång, som ledde till
toppen af grafvården (således till platformen), kom rnan till
en stor gyllene ring, som låg öfver grafven, 365 alnar i
omkrets och en aln tjock. På densamme voro årets dagar aln
för aln afdelade och beskrifne, med beteckning af stjernornas
vanliga upp- och nedgång och den väderlek man deraf, enligt
de egyptiske astronornernes mening hade att vänta.» Detta
grafmonument uppfördt omkring 1700 f. K. var således ett
observatorium i bästa form.
På Herodots tid (född 484 f. K.) visste redan de egyptiske
presterne, såsom denne den äldste af alla historieskrifvare
påstår, huru många timmar året var längre än 365 dagar; »men
de bevarade denna kunskap för sig sjelfva såsom en mycket
stor hemlighet.» Emellertid förrådde de denna hemlighet
genom inrättandet af sin kalender, såsom vi snart skola erfara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
