Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Kalendern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KALENDERN. 315
manår, d. v. s. de utjernnade med solåret det af 354 dagar
eller 12 månmånader bestående året genom inskjutning tid efter
annan af en 13:de månad. Denna uppgift var så mycket
svårare, sorn .dervid icke blott solens omlopp utan äfven
månens måste med stor noggranhet utrönas.
En sådan tidräkning eftersträfvades i förstone äfven af
grekerne. Enligt den äldsta grekiska kalendern, som
föreskrifver sig från Egyptens mest framskridna period och väl äfven
hvad solåret beträffar var hemtad derifrån, 1 skulle icke blott
hvarje månad begynna ined samma månfas utan äfven hvart
5 år dessutom börja med samma solstånd. Man förutsatte
härvid, att 4 solar voro lika med 50 månmånader, och gaf året
omvexlande 12 och 13 månader, hvardera om 30 dagar.
Deri-g^nom blef man på 4 år 30 dagar efter solen och 25 dagar
efter månen. Denna anordning är begriplig blott om man
beaktar, att den från Egypten hemtade cykeln om 4 år står i
det närmaste sammanhang med solomloppets verkliga längd
(nära 365 *A dagar) hvilket i Egypten bland presterna
teoretiskt måste hafva varit bekant långt innan dess användning i
kalendern. Man ville nu i Grekland ej uppgifva denna cykel
utan lät den smyga sig efter månens lopp. Just genom
fasthållandet vid denna cykel får man det beviset, att man i
Egypten kände drefs verkliga längd af 365 l/t dagar minst 1000
år f. K.
ter, som förekomma i de lärdes alla
skrifter om himmelens vägar, äro
upphäfda, emedan de äro vordne
profvade och förbättrade genom de
» Välgörande Gu darne.»
Med uttrycket de »Välgörande Gudarne» är att förstå konung
Ptote-mseus och hans syster-gemål Berenike. Presternes åtgärd att tillskrifva
herskareparet sitt eget verk, kalenderreformen, var icke blott en handling
af klokhet utan äfven af tacksamhet, då konungen och hans gemål
betydligt ökat presternas inkomster.
1 Kadmus förde omkring 1550 bokstafsskriften från Egypten till
Grekland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
