Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Ur och almanacka på resor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XIII.
Ur och almanacka på resor.
I våra dagar fins det knapt något redskap, som är vordet
så allmänt som uret, och intet öfver hvars väsen och betydelse
råda så bristfälliga begrepp som återigen uret. Detta populära
instrument visar oss »livad tiden lider» och dock skulle mången,
som -dagligen använder ett sådant, råka i förlägenhet, om
nian sporde honom, hvad detta uttryck innebär. Han kunde
visserligen svara, att »det betyder huru många timmar förflutit
sedan middag eller midnatt.» Men då skulle man åter fråga
honom, i hvilket ögonblick middag eller midnatt inträder.
För att genast komma till vårt ämne, så om vi tänka oss
en båge spänd öfver himmelen från nordpunkten af vår
horisont (hvarje punkt på jorden har som bekant sin egen
horisont) öfver vår hjessa till sydpunkten, försinligar denna båge
för oss hvad man menar med en orts meridian, hvilket ej är
någonting annat än den af denna båge beskrifna inbillade
linien. När solen passerar denna båge, är det klockan 12
på dagen verklig tid, d. v. s. den tid som soluret visar. Den
borgerliga (medel-) tiden, enligt hvilken våra pendel-, torn- och
fickur gå eller rättare borde gå, afviker merändels från den
förra, men blott aldra högst 16 minuter. Naturligtvis
förutsatt att uret eljest går riktigt.
Vi vilja »här för den skull tala blott om den verkliga tiden.
Tänka vi oss sådana bågar spända äfven öfver andra orter på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
