Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Tre ur på verldsutställningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
382 THE UR PÅ VERM)SUTSTÅLLNINGEN,
stämts för den noggrannaste metoden att bestämma
longitu-den till sjös.
Så anslog år 1722 hertigen af Orleans för nämnda
ändamål 120,000 livrés, holländarne lofvade 100,000 gulden och
engelsmännen redan några år tidigare för bestämmandet af
longituden intill en half grad 20,000 pund. Så lockande dessa
belopp än kunde vara, så tänkte den schwabiske astronomen
Tobias Mayer, professor i Göttingen, som redan år 1752
offentliggjorde sina i noggrannhet alla tidigare öfverträffande
måntabeller, såsom äkta tysk lärd ej alls på det pekuniära
tillgodogörandet af arbetet och sökte först på sina vänners
enträgna föreställningar det engelska priset år 1760.
Men under tiden kom det fransk besättning till
Göttingen och dermed bekymmer och sorg öfver den lärde. De hos
honom inqvarterade officerarne och deras tjenare täflade med
hvarandra i att på alla tänkbara sätt pina den stackars
astronomen. När det en gång fattades bränsle, började kocken
rifva ned huset bakifrån.
Den kännbaraste kränkningen tillfogades dock Mayer
genom krutmagasinets förläggande till det astronomiska tornet.
Några observationer kunde naturligtvis numera ej komma
ifråga. Under dessa trakasserier började mannen blifva
sjuklig och afled slutligen år 1762. Strax derpå tillerkändes
enkan en del af priset (3,000 pund). En fullständig lösning af
uppgiften har emellertid ännu ej lyckats. Dock, den skall
lyckas, visserligen ej för prisets utan för vetenskapens skull,
ty andligt arbete söker enligt gammal germansk sed icke
lönen, utan lönen söker arbetet; med jernseg ihärdighet
sträfvar den lärde mot sina idéela mål, dock gläder det honom,
att så mången når de spånor, som falla från hans verkstad. Ett
godt verk är det som vetenskapen utför åt menskligheten, när
hon ur sin förrådskammare bereder barri, svaga och sjuka
vederqvickelse; m«*i hon sjunker genast ned-tilLladugårdspiga,
så snart hon vill bereda smör åt krämaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
