Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dagliga rörelsens fenomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12
himmelskroppar, i ett tidigare skede i sin utveckling till det
nuvarande tillståndet varit flytande eller af en sådan beskaffenhet,
att hon kunnat ombilda sin form efter de på och inom henne
verkande krafterna. Hufvudsakligen verkade inom henne
tyngdkraften, hvilken ordnade de särskilda ämnen, som
sammansätta jordkroppen, i särskilda lager, symmetriskt belägna
kring den gemensamma tyngdpunkten, och det hela antog
formen af ett klot. Men då jorden verkligen icke är
klotformig, utan afplattad, så bevisar detta tillvaron af en
rotation, ty i den tid, hvarom här är frågan, ombildade sig
jorden under inverkan af den af rotationen uppkomna
utslungande kraften (centrifugalkraften). Härigenom häfde sig
ekvatorn upp öfver sin förra nivå, och ett deremot svarande
insjunkande öfver polerna blef äfven en följd.
Det andra här åsyftade beviset erhålles genom ett lätt
anordnadt experiment, kändt under benämningen Foucaults
pendelförsök. På en lång, fin, hårddragen metalltråd
upphänges ett lod, om några kilograms vigt, från taket i ett
högt rum, så att lodet fritt kan svänga fram och åter som
en pendel. Denna sättes försigtigt i svängning, så att den
ej har en skefvande gång, och man lägger märke till
svängningsplanets riktning. Efter ganska kort tid — en
fjerdedels eller en half timme — märkes ganska väl, att denna
riktning har ändrat sig så, att planet vridit sig (för invånare
på den norra jordhalfvan) i samma led som visarne gå på
ett ur. Denna vridning är endast skenbar, lika väl som
stjernhimmelens, ty svängningsplanet sträfvar att bibehålla
en oförändrad riktning, och jorden vrider sig sjelf i motsatt
led till den, i hvilken pendelns svängningsplan synes ändra
sig. Äfven vridningsvinkelns storlek för en viss tid, (för t. ex.
en timme) stämmer väl öfverens med den genom räkning
härledda.
Vi ha nu en så fullständig insigt om jorden i hennes
egenskap af verldskropp, att vi för de fortsatta
undersökningarna hafva en säker bas att utgå ifrån. Låt oss nu göra
bruk af densamma för att först draga närmare slutsatser
om de skenbara rörelserna på himlahvalfvet och äfven för
bestämning af jordens storlek.
Ett ställes belägenhet på jordytan bestämmes som
bekant genom angifvandet af dess geografiska bredd (lika med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
