- Project Runeberg -  Stjernverlden /
17

(1888) [MARC] Author: Edvard Jäderin, Carl Vilhelm Ludvig Charlier
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordens form och storlek - Solens rörelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hos solen och alla öfriga himmelskroppar samt hos alla kroppar
på jordens yta. Med vissa anordningar låter det sig göra
att uppmäta den attraktionskraft, som t. ex. ett blyklot af
en half meters diameter besitter, och att jemföra den med
jordens attraktionskraft. Men jordens massa är i samma
förhållande till blyklotets som attraktionskrafterna hos de båda
kropparna. Blyklotet kan direkt läggas på en vågskål, och
genom jemförelsen utföres således en slags vägning af sjelfva
jorden. Man har funnit, att jordens massa utgör

6,100,000,000,000,000,000,000,000 kilogram eller
öfver sex tusen trillionor ton.

En sådan massa skulle kunna bortföras af fartyg om
2,000 tons drägtighet, såvida tio tusen stycken dylika
afsändes i hvarje sekund under tio millioner år.

Vore jordens täthet lika med vattnets, så skulle hennes
massa vara 1,083 triljoner ton, hvartill man kan sluta sig
af hennes volym. Men då massan i sjelfva verket är nära
6 gånger större, så följer deraf, att jordens medeltäthet är
lika många gånger större än vattnets. Besinnar man, att
närmast jordytan nästan uteslutande sådana ämnen (de flesta
bergarter m. m.) förekomma, hvilkas täthet är endast 2 eller
3 gånger vattnets, så vinnes härigenom den för jordkroppens
inre sammansättning högst vigtiga upplysningen, att
tätheten måste i hög grad tilltaga emot jordens medelpunkt,
der den sannolikt uppgår till ungefärligen guldets eller
platinans täthet. Detta tilltagande i täthet inåt
öfverensstämmer ju äfven med det gjorda antagandet att jorden
åtmintone förr befunnit sig i ett smält tillstånd, hvarvid lagren
kunnat ordna sig efter tätheten, hvilket ju deremot icke
kunnat blifva fallet, om små fasta partiklar i stoftform i
tidernas längd hopat sig intill hvarandra för att småningom
bilda jordkroppen.

*



Vid ett fortsatt aktgifvande på stjernorna finner man,
att de aldra flesta af dem alltid bibehålla samma inbördes
lägen eller dag från dag, år från år, ja genom mycket långa
tidrymder bilda samma figurer. Dessa stjernor, som sålunda
tyckas vara en gång för alla fästa på himlahvalfvet, har man
sedan gammalt kallat fixstjernor och öfver dem upprättat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:17:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stjernver/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free