Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jorden - Månen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta fasta inre har en ofantligt hög temperatur, så hög, att
säkerligen alla dess beståndsdelar skulle öfvergå i flytande
form, om de ej genom sammanpressningen genom de
ofvanför liggande lagrens tyngd blefvo tvingade att förbli fasta.
5. Månen ©. Månen befinner sig på ett afstånd från
jorden lika med 60 jordradier, 400 gånger mindre än solens
afstånd. Dess diameter är 1/4 af jordens, dess volym 50 gånger
mindre än jordens, men dess massa är endast 1/80 af jordens
massa, hvaraf följer att dess täthet är ungefär hälften af
jordens eller något mer än 3 gånger vattnets.
Af de många märkliga egenskaper, som månens rörelse
företer, finnes ingen mer märklig än den, att månen ständigt
vänder mot jorden en och samma hälft af sin yta. D. v. s.
att samtidigt med att månen beskrifver ett hvarf kring
jorden, gör den ock ett hvarf kring sin egen axel. Detta
fenomen, som man vore frestad betrakta blott såsom en högst
sällsam tillfällighet, är emellertid en nödvändig följd af
månens form. Denna är nämligen ej rund, utan oval, och detta
så att den förlängda delen af månen pekar mot jorden. Vi
kunna då förstå, att om den förlängda månaxeln ej pekade
precis mot jorden, så skulle jordens attraktion söka föra
densamma i detta läge. Det är samma förhållande som med en
pendel, hvilken på grund af jordens attraktion ständigt är
rigtad mot jordens medelpunkt. Föra vi den ur detta läge,
sträfvar jordens attraktion ständigt att återföra den i samma
lodräta ställning.
Vi kunna emellertid varseblifva något mera än hälften
af månens yta. Detta förhållande kallar man månens
libration. Det beror dels derpå, att en observatör kan förflytta
sig på jordens yta, och dervid iakttaga något olika partier
af månen, dels ock på jordens rotation, genom hvilken månen
kan observeras från något olika punkter i rymden. Härtill
kommer, att under det månens rotation kring sin axel försiggår
fullkomligt likformigt, så rör den sig deremot med ganska
olika hastighet i olika delar af sin bana, och deraf följer, att
vi kunna blifva i tillfälle att ytterligare observera åtskilliga
partier af ytan. Inalles kunna vi se 4/7 af månytan, och
endast 3/7 äro således osynliga.
Vi meddela på nästa sida en karta öfver månen sådan
den visar sig i en vanlig operakikare. Sedan gammalt har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
