Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
Kap. V. Kometer
- Kometernas rörelse och antal
- Kometernas utseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
80
är relativt mycket ringa. Af 258 kometer, hvilkas banor
äro oss bekanta, finnas endast 12, hvilkas återkomst man
hittills har observerat.
Kometernas antal är säkerligen mycket stort. Kepler
ansåg att kometerna simmade omkring i verldsrymden såsom
fiskarne i hafvet, och denna jemförelse torde antagligen ge
oss en ganska rigtig föreställning om deras förekomst. Det
är nämligen tydligt, att vi endast kunna se en ringa
bråkdel af alla de kometer, som förekomma inom planetsystemet.
För att en komet skall kunna vara synlig för oss, fordras ej
blott, att den skall befinna sig mycket nära jorden, utan
äfven att den skall befinna sig i solens närhet, då den rika
ljusutveckling, som möjliggör kometernas synbarhet, först eger
rum då kometens afstånd från solen är mycket ringa. Det är
sålunda endast 16 kometer, som man lyckats observera på ett
afstånd från solen större än Marsbanans radie, då vi deremot
inom denna krets lyckats observera Öfver 700. Då vi
besinna, att Neptunus rör sig på ett afstånd mera än 18 gånger
större än Mars, så kunna vi göra oss en ungefärlig
föreställning om kometernas stora talrikhet.
2. Endast ett ringa antal af de kometer, som komma
inom synhåll för våra instrument, äro emellertid synliga för
blotta ögat. I medeltal kan man utan tub observera en
komet hvart tredje år. Sedan Kristi födeke hafva i rundt
tal 500 kometer blifvit sedda med blotta ögat. Nu för tiden,
då man gjort kometsökandet till en formlig sport, i hvilken
t. o. m. »skottpenningar» icke saknas (en amerikanare har
utsatt ett pris för hvarje ny upptäckt komet), upptäckas
hvarje år flera, stundom ända till 8 kometer, af hvilka dock,
såsom nämdt, de flesta äro osynliga för blotta ögat. Sådana
kometer kallas teleskopiska. Så t. ex. äro för närvarande
(Oktober 1888) ej mindre än 5 dylika kometer samtidigt
synliga och föremål för astronomernas trägna observationer.
Särskildt förtjenar anmärkas att alla periodiska kometer
(med ett undantag) äro teleskopiska. Detta är af vigt vid
förklaringen af kometernas härstamning.
3. Kometernas utseende. I allmänhet kan man hos en
komet särskilja trenne till utseendet skilda delar: kärna,
hölje och svans.
Kärnan, då den finnes, utgör den ljusstarkaste delen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
