Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm» stadsfullmäktige.
Den ccntrala delen af sjukvårds- oeh
fattigvårdsförvaltningcn utöfvades af en
Magistratens afdelning till år 1807. då den för
kortare tid öfverflyttades till cn af
representanter för hvarjehanda stats- och
kommunalinstitutioner sammansatt talrik direktion med
en »ernfimcrriddare såsom ordförande och
öfverståthållaren såsom vice ordförande. Ändring i
direktionens sammansättning skedde genom Kungl,
brefvet den 3 juli 1811, hvarjämte gcnoui Kungl,
brefvet den 18 mars 181 y denna öfverstyrelse»
omedelbara befattning med dithörande ärenden
öfverflyttades till församlingsstyrelscr. Eu
återgång i hufvudsakliga delar till ärendenas
koncentrering hos 1811 års direktion påbjöds
åter genom kungl, brefvet den 8 november 1813.
I stället för omförmälda direktion triidde
enligt Kungl. Maj:ts stadga angående
fattigvården i Stockholms stad Städs nämn den den
1 april 1813 såsom centralstyrelse för
hülso-oc.li fattigvårdsärenden. I denna var
öfverståthållaren ordförande, pastor primarius,
polismästaren och förste stadsläkaren ständiga
ledamöter samt 21 valda ledumöter, som utsagos, en
nf och inom Konsistorium, eu af ocli inom
Magistraten, två från hvar och cn af de åtta
församlingsnämnderna, eu nf Allmänna
barnhusets, cn af Danvik» hospitals och cn af Prins
Carls inrättnings direktion.
Med hänsyn till kolerafarsotens första
uppträdande i Europa inrättades för dcuua del af
hälsovården deu Allmänna sn nd he
tskom-mittén, som verkade uren 1831 -1840. Af
enahanda anledning och för samma ändamål
bildades år 1847 A11 ut ä n n u sund be t sn iim n
-den. som hufvudsakligen nominellt kvarstod till
tiden för Stadsfullmäktiges tillkomst. Den
bestod af ledamöter utsedda vid sockeusUiminorun.
Ordet fördes af öfverståthållare!! eller den ban
förordnade i sitt ställe.
Eu verkBnm del i styrelsen af åtskilliga
hufvudstadens angelägenheter (byggnadsvüseodet,
strandrcgleringar, allmänna säkerbeten,
torghandeln, inängleriväsendet, religions-, sjuk- ooh
fattigvård samt brand försäkringsväsendet) tog
den ar 1724 af Kungl. Maj:t förordnade Kungl,
politic- och brandkommissionen. Denna
ett stycke mot slutet af 1700-talet fungerande
myndighet bestod af tolf, de flesta höga,
statsämbetsmän (tre riksråd, justitiekansleren, cn
generalmajor, ott kansliråd, cn vicepresident, fyra
kollcgiiråd, cn assessor) och tvä rådmän.
Med år 1862 gjordes enligt kungl,
resolutionen den 27 september 18bl hufvudstaden»
folkskoleväsende till cn stadens gemensamma
angelägenhet, som, iutill dess Stadsfullmäktige
öfvertogo detsamma, lydde under
öfverstyrelsen, sammansatt af en ordförande och elfva
ledamöter, valda, eu af Stadens konsistorium, en
af Fattigvårdsnämnden, en af hvarje församling»
skolråd och cn af öfverstyrelsen, företrädesvis
bland hufvudstaden» läkare. Öfverstyrelsen valde
själf sin ordförande. Om detta val föll på
någon förutvnmude ledamot, utsågs annan i
samma orduiug, som denne förut blifvit invald.
Genom Kungl, förordningen den 16 mars 1817
infördes sockonstiimmonäinndcn för
behandling 1 vissa fall af bela staden rörande kyrkliga
eller världsliga kommunalärcndeu.
Korslaget till 18(52 firs Kungl, förordning om
kommunnlstyrclsc i stad var uppgjurdl alt gälla
äfveu för hufvudstaden. Delt» förslag hiiii»köts
till yttraude nf Öfverstålhållareüinhetct och från
ämbetet till Magistraten och Borgerskapets äldste,
som för frågans utredning nedsatte en kommitté.
Saviil kommittén »om Ofvcrståthällurcilmbetct
nf-styrkte på det bestämdaste, att deu allmänna
stadsförfattningen skulle tillämpas på Stockholm,
och påyrkade, att hufvudstaden skulle fä sin
särskilda kommunalförordning, hvartill ock
förslag uppgjordes. Följden blef utfärdandet lif
Kungl, forordningen om kominuniil»tyrel»d i
Stockholm den 23 maj 1862, hvilken förordning
i ilc flesta väsentliga delar var
öfverensstämmande med koinmittéförslugct.
Med upphäfvande af 1847 år»
sockcnstiiuiiiio-förordning nch hviul i andra rörfalluingar kunde
linna» strida mot de nya bestämmelserna
förklarades i lHttø åra förordning om
kommunal-styrclao i Stockholm Släden med därunder
lydande område utgöra för sig en särskild
kommun, hvar» medlemmar ägde att själfva efter
de gifna närmare bestämmelserna vårda sina
gemensamma angelägenheter, såvidt iekc enligt
gällande författningar det tillkomme offentlig
ämbctsmyndighct att bandhsfva dem. 1 afseende
å behandling af kyrkliga nugelägcuhctcr samt
ärenden rörande folkskolan hänvisades till hvad
särskildt fanns stadgadt. Undanlaget i afseende
å kyrkliga angelägenheter blef, hviul angår
anordnandet af begrafningsplatsen år 1886 i
sammanhang med nedan omtalade Kyrkogårdsnämnds
införande genom legaliserande uf dfi redan
rådande förhållande för Staden» gemensamma
bn-grnfningspliitser moditicrndt i
kyrkostämma-förordningcn för Stockholm. Folkskoleväsendet
äter blef med år 1904 genom lagen deu lf> inaj
1903 angående folkskoleväsendet i Stockholm
cn väsentligen under deu världsliga kommunen
lagd Stadenr gemensamma angelägenhet.
Lagar m. m. K. förordningen oin
Imm-munalstyrelsc i Stockholm den 23 maj 1862.
Kommunalförordningen har undergått följande
ändringar. Kungl, kungörelsen den 22 juni 1883
medförde hufvudsakligen nedsatt maximum af
rö»tetalen vid stadsfullmäktigval och
öfverflyttning till nämndernas instruktioner af en del
bestämmelser om dem. K. förordningen den
29 april 1886 medförde föreskrifter angående
vissa kyrkogårdars (begrafningspbiUcrs) vård
genom Kyrkogårdsnämnden. Genom K.
förordningen den 22 mar» 1889 blef kvinna valbar i
futtigvårdsnämndcn. Lagen den 2 april 1898
gjorde villkoren för rösträtt och valbarhet till
id
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
