Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalenderavdelning - 1 Stockholms kommunalstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms kommunals lyrelse
dentsämbetet (som hade att ombesörja vården
och underhållet av kronans byggnader) och de
övriga av sockenstämmonämnden (jfr nedan,
o s 177).
För den år 1855 av sockenstämmonämnden
beslutade vattenledningen inrättades en
överstyrelse med överståthållaren såsom
ordförande och 24 av de territoriella
församlingarna valda ledamöter (jfr s 167). För
vattenledningens anläggande och förvaltning
tillsattes av överstyrelsen en särskild direktion.
Med år 1862 gjordes enligt kungl stadgan den
27 september 1861 angående
folkundervisningen i Stockholm huvudstadens
folkskoleväsende till en stadens gemensamma
angelägenhet, som lydde under överstyrelsen för
stadens folkskolor, sammansatt av en
ordförande och elva ledamöter, valda, en av stadens
konsistorium, en av fattigvårdsnämnden, en av
varje församlings skolråd och en av
överstyrelsen, företrädesvis bland huvudstadens läkare,
överstyrelsen valde själv inom eller utom sig
ordförande. (Betr folkskoleförvaltningen efter
tillkomsten av 1842 års allmänna
folkskolestadga, se även s 356.)
(Vid drätselnämndens inrättande år 1864 eller
kort tid därefter upplöstes en stor del av de i
det föregående omnämnda institutionerna,
nämligen inkvarteringskommissionen,
bemedlings-kommissionen — i vad avsåg dess kommunala
verksamhet —
brandvaktskasseadministra-tionen, drätselkommissionen,
båtsmanshålls-kommissionen, gatuläggnings- och
lyshållnings-styrelsen samt vattenledningsdirektionen. De
hade blivit obehövliga, enär deras uppgifter i
huvudsak övertagits av drätselnämnden.)
Såsom delvis framgår av ovanstående, kom
även stadens kyrkliga kommuner,
församlingarna, att efter hand utöva åtskillig verksamhet,
som numera tillkommer den borgerliga
kommunen. Genom kungl förordningen angående
sockenstämmor den 16 mars 1847 inrättades vid
sidan av de olika församlingarnas
sockenstämmor en av dessa utsedd, för hela staden
gemensam socken stämmonämnd, bestående
av 60 deputerade, varav hälften
fastighetsägare. Denna nämnd hade att besluta i sådana
för hela staden gemensamma frågor, i vilka de
olika sockenstämmorna fattat skiljaktiga beslut.
Sockenstämmonämnden fick stor betydelse och
kom i många och viktiga frågor att fylla en
allmän kommunalrepresentations uppgifter.
Förslaget till 1862 års kungl förordning om
kommunalstyrelse i stad var uppgjort att gälla
även för huvudstaden. Detta förslag hänsköts
till överståthållarämbetet för yttrande och från
ämbetet till magistraten och borgerskapets
äldste, som för frågans utredning tillsatte en
kommitté. Såväl kommittén som
överståthållarämbetet avstyrkte på det bestämdaste, att
den allmänna stadsförfattningen skulle
till-lämpas pä Stockholm, och påyrkade, att
huvudstaden skulle få sin särskilda
kommunalförordning, vartill ock förslag uppgjordes. I
huvudsaklig överensstämmelse med detta
förslag utfärdades kungl förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm den
23 maj 1S62.
Med upphävande av 1847 års
sockenstämmoförordning och vad i andra författningar kunde
finnas strida mot de nya bestämmelserna
förklarades i 1862 års förordning om
kommunalstyrelse i Stockholm staden med därunder
lydande område utgöra för sig en särskild
kommun, vars medlemmar ägde att själva efter de
givna närmare bestämmelserna vårda sina
gemensamma angelägenheter, såvitt icke enligt
gällande författningar det tillkomme offentlig
ämbetsmyndighet att handha dem. I avseende
pä behandlingen av kyrkliga angelägenheter
samt ärenden rörande folkskolan hänvisades till
vad särskilt fanns stadgat. Undantaget
beträffande kyrkliga angelägenheter modifierades i
viss män år 1886 i sammanhang med inrättandet
av en kyrkogårdsnämnd för förvaltningen av
stadens gemensamma begravningsplatser,
vilken förvaltning sedermera — är 1924 — helt
och hållet frigjordes från sambandet med den
kyrkliga kommunen. Folkskoleväsendet blev
genom lagen den 15 maj 1903 angående
folkskoleväsendet i Stockholm fr o m är 1904 en
väsentligen under den borgerliga kommunen
lagd, stadens gemensamma angelägenhet.
Efter den nya kommunalförordningens
tillkomst var det endast en tidsfråga, när de
bördor, som lagts på särskilda klasser av stadens
invånare, och de motsvarande rättigheterna
skulle upphöra och därmed även den splittring,
som förorsakats genom de i det föregående
omnämnda särskilda styrelserna och
kommissionerna. Jämlikt vissa i ett kungl cirkulär den
10 juli 1863 angivna principer träffades år 1865
mellan stadsfullmäktige och borgerskapets
äldste en överenskommelse angående
likställighet i vissa kommunala rättigheter och
skyldigheter mellan borgerskapet och idkare av
borgerlig rörelse å ena sidan samt stadens övriga
invånare å andra sidan. Överenskommelsen
stadfästes av kungl maj:t den 14 juli samma är.
1862 års förordning om kommunalstyrelse i
Stockholm undergick därefter följande
ändringar. Kungl kungörelse den 9 november 1869
föreskrev nedsatt maximum av röstetalen vid
stadsfullmäktigval. Genom kungl kungörelse den 22
juni 1883 överflyttades en del bestämmelser
rörande nämnderna frän kommunalförordningen
till nämndernas instruktioner. Enligt kungl
förordning den 8 mars 1889 var den medlem av
kommunen, som därstädes ägde fast egendom, i
stället för som förut den, som var för fast egen-
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
