Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalenderavdelning - 1 Stockholms kommunalstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Av drätselnämnden förvaltade londer Rotel
- 1
premier m m åt elever vid kommunens
lian-delsskolor och handelsgymnasium, fonden för
inlösen av skulder i inköpta fastigheter, fonden
för gravunderhållskostnader, för vilka avgifter
erlagts för flera år, fonden för inventarier till
nybyggnad i kvarteret Segelbåten,
gaturegle-ringsfonden samt småstugefonden.
Vissa uppgifter rörande storleken m m av
dessa fonder finnes intagna i Statistisk årsbok
för Stockholm.
Pensionsfonden
i anledning av en i stadsfullmäktige år 1923
väckt motion och närmast i syfte att
åstadkomma en önskvärd och lämplig utjämning
mellan olika beskattningsperioder av kostnaderna
för pensionering av kommunens ordinarie
befattningshavare och arbetare beslöt
stadsfullmäktige den 16 maj 1927 (Uti 133) dels att
fr o m år 1927 skulle finnas en pensionsfond,
från vilken kostnaderna för utgående pensioner
till kommunens ordinarie befattningshavare och
arbetare (och annan kollektivt avlönad personal)
skulle bestridas, dels uppdraga åt
drätselnämnden att omhänderha fondens förvaltning samt
ombesörja utbetalningen av från densamma
utgående pensioner. Till denna fond skulle såsom
inkomst överföras, förutom ränta på fondens
kapital och anslag till försäkrings tekniskt
beräknade årsavgifter för personalens pensionering,
anslag till ränta (men ej amortering) på den s k
fondbristen, dvs den brist i fonden, som kunde
anses förefintlig på grund av att avsättning
av beräknade pensionsavgifter för personalen
tidigare ej ägt rum.
i samband med den år 1937 genomförda
löne-och pensionsregleringen beslöt emellertid
stadsfullmäktige vid fastställandet av staten
för år 1938, att pensionerna skulle utgå från
anslag på nämndernas stater och ej från
pensionsfonden. i avvaktan på närmare utredning
rörande pensionsfondens framtida användning
gjordes dock undantag för de s k affärsdrivande
verken, till vilka räknades gas-,
elektricitets-och vattenledningsverken, ävensom för
hamnstyrelsen, renhållningsverket samt
slakthus-och saluhallsstyrelsen. För dessa verk skulle, i
överensstämmelse med vad som ursprungligen
avsetts för förvaltningen i dess helhet,
avsättning till pensionsfonden ske motsvarande
för-säkringstekniskt beräknade årsavgifter för
personalens pensionering samt ränta på den för
dessa verk uppskattade pensionsfondsbristen.
Fr o m år 1941 uppfördes emellertid i staten
jämväl för dessa verk anslag till de aktuella
pensionskostnaderna, varmed all avsättning till
fonden upphörde.
Åren 1944—1964 sammanfattades
kostnaderna för cgenpensionerna under titeln
Pensioner på finansförvaltningens stat, dit också
fondens avkastning fördes. Åren 1965—1972
budgeterades såväl kostnaderna som
avkastningen på huvudtiteln Personalförsäkring
för att fr o m år 1973 ånyo redovisas under
huvudtiteln Finansförvaltning. De olika
förvaltningarna påföres
personalförsäkringsavgifter, vari pensionsavgifter ingår och vilka
upptages såsom inkomst under samma
huvudtitel.
Pensionsfondens kapital, bildat under åren
1927—1940, uppgick den 31 december 1975 till
33 600 931 kr.
Familjepensionsfonderna
Familjepensionsfonden för
tjänstemän
Pensioneringen av efterlevande till
befattningshavare i kommunens tjänst ombesörjdes
tidigare av tre enskilda pensionskassor, nämligen
Stockholms stads befattningshavares
familjepensionskassa, Stockholms poliskårs änke- ocli
pupillkassa, understödsförening samt
understödsföreningen polispersonalens i Stockholm
enskilda änke- ocli pupillkassa. (Piörande
bestämmelserna för dessa kassors verksamhet, se
kommunalkalendern år 1937.) i samband med
1937 års lönereglering åtog sig emellertid
kommunen, närmast efter mönster från
statsförvaltningen, att i fråga om på kommunalstyrelsens
lönestat upptagen personal själv ombesörja
familj epensioneringen, ehuru under fortsatt
bidragsplikt från personalens sida. i samband
härmed övertogs de omnämnda änke- och
pupillkassorna av kommunen. De tillgångar, som
härigenom överfördes till kommunen, uppgick till i
runt tal 15 000 000 kr. Av dessa medel bildades
en särskild familjepensionsfond.
Till familjepensionsfonden, som var avsedd
att bestrida kostnaderna för utgående
familjepensioner till efterlevande åt ifrågavarande
personal, skulle, förutom de från de tidigare
kassorna övertagna medlen, avsättas
familjepen-sionsavdrag enligt fastställd lönestat. Vid
ikraftträdandet av 1947 års lönereglering den 1
januari 1948 upphörde ordningen med
familje-pensionsavdrag för tjänstemännen, i det att
dessa enligt de nya löneplanerna erhöll
nettolön.
i anledning härav tillämpas för denna fond
fr o m 1949 års stat samma regler för
budgetering som gäller för pensionsfonden.
Familjepensionsfondens kapital uppgick den 31
december 1975 till 31 41S 472 kr.
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
