Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalenderavdelning - 1 Stockholms kommunalstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rotel Sociala centralnämnden
6 -
som vid befattning med ärenden rörande
ungdom över 15 år får kalla sig ungdomsnämnd.
Nämndens uppgifter enligt barnavårdslagen
innefattar åtgärder av såväl allmänt
förebyggande som individuell karaktär. i
förstnämnda avseende åligger det nämnden att göra
sig väl förtrogen med barns och ungdoms
levnadsförhållanden och därvid speciellt
uppmärksamma underåriga, särskilt utsatta för
risk att utvecklas ogynnsamt; att främja
anordningar för bättre fritidsförhållanden för barn
och ungdom; att stödja den
personlighetsutvecklande och samhällsfostrande verksamhet,
som utövas genom ungdomens egna
sammanslutningar; samt att lämna allmänheten råd och
upplysningar i frågor, som ägde samband med
nämndens verksamhet. De individuella
åtgärderna avser främst dels att skydda barn och
ungdom från en olämplig uppväxtmiljö, dels att
återanpassa sådana minderåriga, vilka är i
särskilda behov av tillrättaförande åtgärder
från samhällets sida till ett socialt liv. Enligt
lagen skall i båda fallen förebyggande åtgärder,
— vilka utgöres av hjälpåtgärder, förmaning
ocli varning, samt föreskrifter rörande den
underåriges övervakning — i första hand
tillgripas. Om sådana åtgärder anses gagnlösa eller
vidtagits utan att medföra rättelse, skall den
underårige omhändertagas för samhällsvård.
Omhändertagen skall överlämnas till enskilt
hem eller placeras i lämplig anstalt. Enligt
barnavårdslagen gäller generellt
tillståndstvång för mottagande av fosterbarn. Det
ankommer på barnavårdsnämnden att meddela
sådant tillstånd samt att utöva tillsyn över alla
fosterhem inom kommunen.
Barnavårdsmannainstitutionen upphörde
genom lagändring fr o m den 1 januari 1974, efter
vilket datum det direkta ansvaret åvilar
barnavårdsnämnden. I barnavårdsnämndens
uppgifter ingår också att på domstols begäran
avgiva yttranden i ärenden, som rör vårdnad av
barn samt i adoptionsärenden m m.
Den 31 december 1974 upphörde
barnavårdsnämnden i Stockholm och dess uppgifter
överfördes på den nyinrättade sociala
centralnämnden.
Barnavårdsnämndens i Stockholm
sammansättning och verksamhet reglerades — förutom
genom 2 kap barnavårdslagen — av en särskild
kungl kung år 1960 om
barnavårdsverksanihe-len i Stockholm och en av stadsfullmäktige
samma år för nämnden antagen instruktion.
Kungörelsen och instruktionen ändrades år
1965. Nämnden lämnades möjlighet att
uppdraga åt fyra avdelningar, avdelningarna I—
iii och vårddelegerade, att på nämndens
vägnar enligt en fastställd ordning handlägga alla
slag av enskilda ärenden, vilka det enligt bar-
navårdslagen och andra allmänna författningar
tillkom nämnden att handlägga.
Då det nya Stockholms läns landsting
bildades den 1 januari 1971 övergick
huvudmannaskapet från kommunen till landstinget
beträffande huvuddelen av institutionerna,
samtliga barnavårdscentraler, psykiska barna- ocli
ungdomsvården samt verksamheten för vård
och utbildning av rörelsehindrade barn och
ungdomar.
Nykterhetsnämnden
Den 19 juni 1916 beslöt stadsfullmäktige, att
nykterhetsvårdsfrågorna i Stockholm skulle
handläggas av en särskild nykterhetsnämnd.
Vissa bestämmelser om sådan nämnd fanns
intagna i då gällande lag av år 1913 om
behandling av alkoholister. Den nya nämnden,
Stockholms stads nykterhetsnämnd, trädde i
verksamhet den 1 november 1916.
1913 års lag ersattes sedermera av 1931 års
lag om behandling av alkoholister, som gällde
till den 1 oktober 1955.
Lagen om nykterhetsvård den 27 juli 1954,
som trädde i kraft den 1 oktober 1955,
föreskrev att i varje kommun skulle finnas en
nykterhetsnämnd med uppgift att inom sitt
verksamhetsområde övervaka
nykterhetstillståndet samt vidtaga åtgärder för dess
förbättrande. I första hand ankom det på
nykterhetsnämnden att genom olika hjälpåtgärder
söka återföra alkoholmissbrukare till ett nyktert
liv, i vissa fall genom intagning på vårdanstalt.
Särskilt ålåg det nykterhetsnämnd att. söka
förebygga och motverka onykterliet och
dryckenskap genom upplysningar, råd och
anvisningar till försäljare av alkoholhaltiga
drycker samt genom åtgärder mot olovlig
befattning med sådana drycker; alt verka för
nykterhetsfrämjande åtgärder genom
framställningar och yttranden till vederbörande
myndigheter; att tillhandagå enskilda personer
med de råd och anvisningar, som äger samband
med nämndens uppgifter; samt att ställa sig till
efterrättelse de anvisningar angående
verksamheten, som socialstyrelsen meddelar.
Enligt kungl
rusdrycksförsäljningsförord-ningen den 26 maj 1954 och
ölförsäljningsför-ordningen den 23 mars 1961 ävensom kungl
förordningen den 25 februari 1955 om
försäljning av alkoholfria drycker ålåg det kommunal
nykterhetsnämnd bl a att övervaka
förordningarnas efterlevnad.
Med hänsyn främst till den utvidgning av
nykterhetsnämndens uppgifter som 1954 års
nykterhetslagstiftning innebar fattade
stadsfullmäktige den 21 februari 1955 beslut om en
betydande utökning av nämndens resurser
(Uti 39).
22G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
