Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalenderavdelning - 1 Stockholms kommunalstyrelse - Byggnadsnämnden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rotel
8
Stockholms byggnadsnämnd
Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4 (Pa:
Fack; 104 20 Sth), tfn 22 40 80 (växel);
sammanträdestider: i regel andra och fjärde helgfria
torsdagen i varje månad kl 16.
Uppsikten över den enskilda
byggnadsverksamheten samt tomtregleringen i huvudstaden
handhades i äldre tid av magistratens
byggnings-och ämbetskollegium samt från år 1849 av
dettas arvtagare handels- och ekonomikollegiet
(jfr s 721). En stadsingenjör hade tillsatts redan
år 1636 och den förste stadsarkitekten,
Nicodemus Tessin d ä, utnämndes år 1661.
Enligt byggnadsstadgan för rikets städer av
den 8 maj 1874, som trädde i kraft den 1 januari
1875, skulle det närmaste inseendet över stads
bebyggande utövas av en för detta ändamål
tillsatt byggnadsnämnd, bestående av fem eller
tre för fyra år utsedda ledamöter, av vilka två
resp en skulle utses av magistraten. Sedan
stadsfullmäktige den 1 december 1874 beslutat,
att byggnadsnämnden, som skulle överta
huvuddalen av handels- och ekonomikollcgiets
göromål, skulle bestå av fem ledamöter, utsåg
fullmäktige vid sammanträde den 19 december
1874 tre ledamöter och tre suppleanter i
byggnadsnämnden för fyra år, räknat från den 1
januari 1875. (Magistratens representation i
byggnadsnämnden från början två ledamöter
minskades på 1930-talet till en ledamot och
borttogs år 1960 helt). Byggnadsnämnden höll
sitt första sammanträde den 2 januari 1875.
År 1909 uppdrog stadsfullmäktige åt
drätselnämndens första avdelning och
byggnadsnämnden att uppgöra förslag till revision av
stadsplanerna för det dåvarande stadsområdet,
särskilt i syfte att befrämja utnyttjandet av
stadens gaturegleringsfastigheter. Själva
utredningsarbetet anförtroddes åt en särskild
kommitté (stadsplanekommissionen),
bestående av representanter tör de båda nämnderna,
stadens byggnadschef, stadsingenjören,
stadsarkitekten m fi. 1 samband med
inkorporeringen av Brännkyrka socken med Stockholm
uppdrog stadsfullmäktige år 1912 åt
stadsplanekommissionen att jämväl uppgöra förslag till
stadsplaner för tätbebyggda samhällen inom
socknen samt plan till huvudtrafikleder dem
emellan.
Stadsplanekommissionens arbete utsträcktes
emellertid så småningom till att avse
stadsområdets planering överhuvud. Med hänsyn härtill
ersattes kommissionen Ar 1921 med en
självständig förvaltningsnämnd, stadsplanenämnden. År
1925 fick denna nämnd också övertaga hand-
läggningen av vissa trafikärenden, vilka dittills
handlagts av en särskild trafikkommission.
Då uppdelningen av plan- och
byggnadsfrågornas behandling på dels en byggnadsnämnd
och dels en stadsplanenämnd snart visade sig
vara förenad med olägenheter, beslöt
stadsfullmäktige redan år 1940, att de båda nämnderna
skulle sammanslås. Beslutet kunde dock av vissa
skäl icke genomföras. Den 11 januari 1954
fattade stadsfullmäktige på nytt beslut om en
sammanslagning av de båda nämnderna till en
nämnd, kallad byggnadsnämnden, nu i
enlighet med ett av stadskansliets
organisationsavdelning uppgjort förslag. Ett av
organisations-avdelningen framlagt förslag till
förvaltningsorganisation under den nya nämnden godkändes
av stadsfullmäktige den 7 december samma år.
Båda besluten trädde i tillämpning den 1
januari 1955.
Redan under medeltiden var
byggnadsväsendet i huvudstaden i många avseenden reglerat.
Under århundradenas lopp avlöstes en äldre
byggnadsordning gång efter annan av en ny,
till utvecklingens krav bättre anpassad
byggnadsordning. Med ikraftträdandet den 1 juli
1960 av nu gällande byggnadsstadga för riket
upphävdes emellertid alla lokala
byggnadsordningar, däribland 1934 års byggnadsordning för
Stockholms stad. Någon speciell
byggnadsordning för Stockholm finnes sålunda icke längre.
Enligt kungl byggnadsstadgan den 30
december 1959 skall byggnadsnämnden öva inseende
över hur kommunens område bebygges. Särskilt
åligger det nämnden att med uppmärksamhet
följa den allmänna utvecklingen inom
kommunen och dess omgivning, ombesörja utredningar
rörande planläggning, fastighetsbildning och
byggnadsväsen samt i dessa ämnen upprätta de
förslag och göra de framställningar som finnes
påkallade; att samarbeta med övriga
myndigheter, vilkas verksamhet berör nämndens
arbetsområden eller vilkas bedömanden är av
betydelse för nämndens verksamhet; att lämna
allmänheten råd och upplysningar i
planläggnings-, fastighetsbildnings- och
byggnadsfrågor samt att övervaka efterlevnaden av
byggnadslagen, byggnadsstadgan och övriga
föreskrifter angående byggandet. Nämnden har
sålunda bl a att meddela byggnadslov för
uppförande av helt ny byggnad, till-, på- eller
ombyggnad av förut befintlig byggnad, byggnads
inredande eller ianspråktagande helt eller delvis
till väsentligen annat ändamål än det, vartill den
förut varit använd, sådan förändring av bygg-
497
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
