Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalenderavdelning - 5 Stockholms läns landsting - Stockholms läns landstingskommun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms läns landstingskommun
Tillkomsthistoria
Tanken på ett samgående mellan Stockholm och
dåvarande Stockholms läns landsting i en större
sekundärkommun för att lösa gemensamma
uppgifter kom för första gången till offentligt
uttryck vid statdebatten i Stockholms
stadsfullmäktige i december 1963.
Finansborgarrådet inledde debatten med en redogörelse för
vissa problemkomplex som sammanhängde med
den snabba utbyggnaden av
huvudstadsregionen och den fortskridande integrationen mellan
Stockholm och grannkommunerna. Han föreslog
också vissa konkreta åtgärder till lösningar. För
de stora interkommunala uppgifterna, nämligen
regionplanering, samordning av och stöd åt
kommunernas bostadsbyggande, gemensam
planläggning av vattenförsörjning och
avloppssystem, den kollektiva trafiken i samverkan
med staten, sjukvården och planeringen av
skolväsendet ovanför grundskolan, föreslog han
tillskapandet av ett »storlandsting».
Kort därefter beslöt Stockholms
stadskollegium och det dåvarande landstingets
förvaltningsutskott att tillsätta en gemensam
kommitté — storlandstingskommittén — för en
allsidig utredning av den sålunda väckta
frågan. Med storlandstingskommittén som ledande
och sammanhållande organ igångsattes snabbt
ett flertal utredningar om de olika
detaljproblem som frågan inrymde.
Ar 1965 träffades mellan Stockholm och det
dåvarande landstinget en
principöverenskommelse om den kollektiva närtrafiken i
Storstockholm m m. I enlighet med
överenskommelsen bildade dessa båda parter samma år
ett kommunalförbund (KSL), som tillsvidare
skulle vara huvudman för kollektivtrafiken.
Kommunalförbundet tillfördes emellertid i
avvaktan på »storlandstingets» tillblivelse även
andra regionala uppgifter, såsom den
översiktliga planeringen av vattenförsörjning och
avloppssystem, främjandet av
bostadsförsörjningen och — år 1969 — regionplaneringen.
I samband med regionplaneringens överförande
till KSL upplöstes Stockholmstraktens
region-planeförbund som dittills handhaft denna
uppgift.
I juni 1966 fattade Stockholms
stadsfullmäktige och dåvarande Stockholms läns
landsting var för sig principbeslut om samgående i ett
nytt landsting. Med hänsyn till att detta skulle
omfatta även andra uppgifter än de traditio-
nellt landstingskommunala fann man
arbetsnamnet »storlandstinget» ändamålsenligt. Det
nya landstinget skulle träda i verksamhet den
1 januari 1971 och valet av landstingsmän
skulle ske första gången i september 1970.
Under det fortsatta utredningsarbetet stod
frågan om det nya landstingets författning
jämte den kommande ekonomiska
uppgörelsen i förgrunden. Riksdagen fattade år 1969
beslut i författningsfrågan. I väsentliga
avseenden innebar riksdagsbeslutet avsteg från de
ursprungliga intentionerna beträffande det nya
landstingets författningsmässiga reglering,
överenskommelsen om de ekonomiska
villkoren för samgåendet trälTades samma år. Sedan
principbeslutet om det nya landstinget hade
fattats i juni 1966 bestämde man sig vidare
efter ett omfattande utredningsarbete för att
till detta överföra även folktandvården,
arbetsvärden, den del av vården av barn och
ungdom som hade landstingskommunal natur,
omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda,
rättshjälpsverksamheten, den regionala planeringen
av skolväsendet ovanför grundskolan m m.
Enligt förordnande av kungl maj:t i juni
1969 fungerade KSL fram tom den 31
december 1970 som sammanläggningsdelegerade.
KSL:s fullmäktige utövade således under
nämnda tid beslutanderätten i den nya
landstingskommunen i frågor i vilka beslut måste
fattas redan före den 1 januari 1971.
Sammanslagningen den 1 januari 1968 mellan
överståthållarämbetet och dåvarande
länsstyrelsen i Stockholms län underlättade
tillskapandet av det nya landstinget.
Uppgifter, författning, arbetsformer m m
Efter Stockholms kommuns inträde den 1
januari 1971 i Stockholms läns
landstingskommun, utgör Stockholms län en enda
landstingskommun. Landstingskommunen hade vid
1976 års ingång 1 489 000 invånare.
Stockholms läns landstingskommun skiljer
sig från andra landstingskommuner ej blott
genom sin befolkningsmässiga storlek utan även
genom de speciella uppgifter som
landstingskommunen påtagit sig eller ålagts av
statsmakterna. Bland dessa speciella uppgifter kan
nämnas ansvaret för den regionala planeringen
i länet samt för utbyggnaden och driften av det
kollektiva trafiksystemet.
I övrigt handhar emellertid Stockholms läns
landstingskommun i stort sett samma uppgifter
59G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
