Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÖRKA SKOGEN 105
Jägarn.
När man narrat mig till medlidande med en
orättfärdig, under förevändning att det var en stackars
människa, så öfvergaf jag den orättfärdiges sak —
Kvinnan.
Du var evangeliiman också en gång, men tröttnade!
Jägarn.
Jag tröttnade icke; men när jag fann att jag
icke kunde lefva som jag lärde, så upphörde jag
predika för att slippa heta hycklare! — Och när jag
upptäckte att det icke fanns någon tillämpning i
praktiken af de vackra lärorna, så förlade jag deras
realiserande till de fyllda önskningarnas land!
Kvinnan.
Och nu är du död?
Jägarn.
Ja, borgerligt död, men icke andligt! Jag kämpar,
därför lefver jag! Jag är icke; blott hvad jag gjort,
det är! Godt och ondt! Det onda har jag bekänt
och lidit för, sökt göra godt med godt!
Kvinnan.
Vill du föra människornas sak ännu?
Jägarn.
När de ha rätt, eljes ickel — — — Jag råkade
en gång föra en mans talan, förvillad i mitt sinne af
den tacksamhet jag var honom skyldig; men därigenom
råkade jag göra en oskyldig djupt orätt. — Så är
det med våra bästa känslor också — att de narra oss
till dåliga handlingar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
