Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid målets piöfning vira at tilgå, kommer jag i
tilfalle at vidare mig utlåta.
Stockholm den 9 Oec. 18(9.
E. P. Laurin.
Med det uti Kongl. Svea Hof-Rätts
Advokat-Fiskals Contor förvarade Concept Memorial lika
lydande, betygar J. li• Jerström,
Amanuens i Adr. Fiskils Cont’
UTLÄNDSKA NYHETER.
Englund. Afven i Öfverhuset, säger Tlie
Times, gå icke de nya billerne igenom utan et för
oppositionens dervarande anhängare ganska
hedrande motsiänd. Om ock få spår af detta
motstånd komma at synas i billernas innehåll, så står
det dock at läsa i debatterna, och kommande
slägten skola med tacksamhet omtala det. Ännu
heie protester hafva blifvit afgilna; en Ilar af
seende på förkastandet af den af Lord Holland i
Seditions-libel-bill (lagen mot uproriska libeller)
föreslagna ändring. Han önskade nemligen et
no-gare bestämmande af ordets mening. Svårligen kan
det förenas med den Brittiska rättskänslan al
misskänna et sträfvande til större bestämdhet i
lagarna, i synnerhet då Ministrarne för den i fråga
varande förbrytelsen föreslagit Landsflykt, el ef
ålder i England okändt straff. Denna bör icke
förblandas med Transportation, sorn plägar ske til
något under Englandj krona hörande iand; och
äfven denna skulle vara öTver tnållan hård t ex.
mot en yngling, som, förledd af sin ålders hetta
och oerfarenhet, kunde halva utgifvit någon ting,
hvilket förklarades lör wLibell», oeli som för
of-rigt, geflom hjeriats och förståndets häilignste gåf.
vor at blifva nyttig, för fäderneslandet, kunde bnf
va fortjent at lå en bättre ledning för sin fram
tid, än den han kan vänta i — Botmy bay eller
Newfoundland. Huru många af prydnaderna i
Brittiska Senaten kunna ej en gäng hafva varit i
det fall, at de gjort sig skyldiga til någon sådan
pbetänksambet.
Förslaget at få författare af uprorsskrifter, för
andra gången ansedda skyldiga til Felony
(capital-brott, näst efter 7remon eller förräderi) har
hlif-vit öfvergifvet af Ministrarna, såsom
ogtnomdrif-ligt. Likaså torde det gå med den iöreälagna
landsflykten.
Den 14 Dec. gjorde den unga Lord Russeil i
Underhuset motion om öfverflyttning af
valrättigheten til representanter från de så kallade Rotten
boroughs (förfallna Köpingar) til de Hora betydliga
städer, som, i sednare tider unna til välmagt,
ej äro representerade i Parlamentet. Så ägde t. er.
Manchester är 1778, ^ å 3,000 invånare och har
nu 110,000; Leeds 1811, 2,000, och nu 6a,000.
Nästan lika hastigt halva Birmingham, Halifax,
SheHield m. H. upvuxit. Närmaste anledningen til
sin motion hade Lorden tagit af dc missbruk. som
förefalliL vid parlamentsvalet i den usla orten
Gram-pound , och föreslog i allmänhet at valrättigheten
lör et dylikt förfallet näste skulle försvinna och
deremot öfverflyttas på någon betydlig stad med
åtminstone i5,ooo invånare, men isynnerhet at
Gretnpound skulle förlora sin. Härvid förklarade
dock Lorden sig vara en deciderad motståndare
mot livarje rndical reform al lagar och regering.
Lord Castlereagh complimemerode den unga
talaren lör hans moderation, sade at frågan om en
ny allmän rrgleiing af valrältighet i nu varande
omständigheter sorgfälligt borde undvikas, men
förklarade sig icke vilja vara emot frågan om
Grampuund. Herr Tierny tackade Lord
Castlereagh i Parlamentets ocli nationens namn,
äfven-som Lord Russell, hvilken genom sin motion
gif-vit anledning til denna förklaring. Hädanelter
skulle han (‘Qkrny) noga akta sig at säga det
ringaste, som kunde misshaga husets andra sida.
Alltför lycklig nt se den allmänna grundsatsen erkänd,
ville han råda sin ädla vän (R.) at lölja Lord C:a
råd, som vore et lycka badande tecken för
nationen. — Så tyckts oppositionen halva föresatt
sig at falla undan lör sinn motståndare och hellre
yrka endast småsaker, dem hon kan hoppas
ige-nomdrlfvi’, ärt, VÄ/MtT vMiJtR varit ^bjuda
Ministrarne spetsen och oböjligt fordra allt, livad hon
anst-r för rätt. Äfvtn Ministrarne tyckas finna sig
befogade at villfara oppositionen i allt, som ej
störer deras stora förehä/vanden. Hvad som med
säkerhet kan sägas är, af reformisterne hafva lika
litet anhängare i oppositionen som i Ministrarne;
och i Parlamentet tyckes ingen reformist sitta, om
ej Burdett och Waitliman — The Times,
oppositionens förnämsta tidning, applauderer starkt
complimenteina mellan Russell, Castlereagh och
Tierny, orh kallar C:s förklaring, »en qvist,
åtminstone et blad af Hen olivegren, som skall föra
til fred och ro» — »Låt blott radicalerna icke
Jiafva någon del derutf; allt hvad de och dera»
ledare gjort, bar endast tjent at förvända och
vanära reformen, »t skada den, at göra den omöjlig,
ja icke ens önskansvärd. Den är nu i de bästa
händer.»
Ministrarnes föreslagna biller gå igenom, allt
hvad de hinna. Motionen om den ändring i drms-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
